Samarbetsförhandlingarna som inleddes vid Aalto-universitetet den 17 november 2015 har avslutats. Förhandlingarna gällde hela personalen med undantag av professorerna, totalt cirka 4 100 personer. Målet var att anpassa universitetets verksamhet till den försvagade ekonomiska situationen så, att framtiden för undervisning, forskning och innovationsverksamhet kan tryggas på lång sikt. Det ursprungliga behovet av minskning uppskattades till högst 350 personer.

Arbetsgivarens utredning blir klar före slutet av januari 2016. Enligt uppskattning uppgår behovet av att minska personalen till högst 190 personer. Dessutom antas antalet anställda minska genom pensionering, avslutande av visstidsanställningar samt övriga förändringar med uppskattningsvis 130 personer före utgången av 2018. Åtgärderna i samband med uppsägning genomförs i huvudsak under februari 2016. De som lämnar sitt arbete erbjuds sysselsättningsvägledning.

Genom åtgärderna som behandlades vid förhandlingarna uppnås årliga besparingar på personalkostnader på cirka 17 miljoner euro före utgången av 2018 jämfört med nivån 2015. Minskningarna av personalkostnader täcker ungefär en fjärdedel av nedskärningen av den offentliga finansieringen, som är uppskattningsvis 66 miljoner euro före 2018 jämfört med nivån 2015. Avsikten är att täcka den största delen av nedskärningarna genom att göra betydande besparingar i kostnaderna för utrymmen och anskaffningar, genom att använda inkomster från placeringsverksamhet samt genom att ansöka om tilläggsfinansiering. Universitetets ledning försöker på alla tillbudsstående sätt säkerställa resurserna för de kommande åren.

– I slutet av året diskuterade vi och tog fram idéer tillsammans med personalen om olika alternativ för att genomföra besparingar. De framkomna alternativen vägdes med omsorg vid planeringen av balanseringen av ekonomin. Vi har gjort allt vi har kunnat för att trygga vår kärnverksamhet och vi strävar efter att uppnå den största delen av besparingarna i kostnaderna för utrymmen och anskaffningar. Nedskärningarna i finansieringen är dock så omfattande, att vi även tyvärr måste genomföra besparingar som riktas till personalen. Trots den svåra situationen genomfördes förhandlingarna i mycket uppbygglig anda, säger Aalto-universitetets rektor Tuula Teeri.

– Man måste dock komma ihåg, att så omfattande nedskärningar förutom de redan tidigare, under åren 2014–2015 genomförda besparingarna, belastar personalen till det yttersta. Jag förstår och delar den oro som personalen känner gällande fortsättningen på sina anställningsförhållanden, fortsätter Tuula Teeri.

Ytterligare information och mediekontakter via Aalto-universitetets kommunikation: kommunikationschef Anu Salmi-Savilampi, tfn 050 464 4585, anu.salmi-savilampi@aalto.fi

I enlighet med arbetsgivarens utredning, som nyss blivit klar, minskar antalet anställda vid Aalto-universitetet med sammanlagt 316 personer till följd av samarbetsförhandlingarna. Av dessa sägs 188 personer upp. Av dem hör 109 till undervisnings- och forskningspersonalen och 79 till tjänstepersonalen. Dessutom minskar antalet anställda genom pensionering, avslutande av visstidsanställningar samt övriga förändringar med uppskattningsvis 128 personer före utgången av 2018. Av dem hör 66 till undervisnings- och forskningspersonalen och 62 till tjänstepersonalen. Åtgärderna i samband med uppsägningarna genomförs i huvudsak de två första veckorna av februari 2016. De som lämnar sitt arbete erbjuds sysselsättningsvägledning.

Antalet anställda inom universitetstjänsterna har redan tidigare minskat med cirka 170 personer som resultat av samarbetsförhandlingarna år 2014 och omorganiseringar.

Målet var att anpassa universitetets verksamhet till den försvagade ekonomiska situationen så, att framtiden för undervisning, forskning och innovationsverksamhet kan tryggas på lång sikt.  På årsnivå skärs finansieringen till Aalto-universitetet ner med uppskattningsvis 66 miljoner euro fram till år 2018 jämfört med nivån år 2015. Sammanlagt minskar finansieringen till universitetet med 136 miljoner euro under åren 2016–2018.

Samarbetsförhandlingarna vid Aalto-universitetet  gällde hela personalen utom professorerna. Minskningarna i personalkostnaderna täcker omkring en fjärdedel av nedskärningarna i den offentliga finansieringen. Avsikten är att täcka den största delen av nedskärningarna genom att göra betydande besparingar i kostnaderna för utrymmen och anskaffningar, genom att använda avkastning från placeringsverksamheten samt genom att ansöka om tilläggsfinansiering.  Genom åtgärderna som behandlades vid förhandlingarna uppnås årliga besparingar i personalkostnaderna på cirka 17 miljoner euro före utgången av 2018 jämfört med nivån 2015.

Beräknad ändring i antalet anställda vid Aalto-universitetet fram till slutet av år 2018 

Nedskärningarna i finansieringen till Aalto-universitetet

Åtgärder för att få Aalto-universitetets ekonomi i balans

Ytterligare information och mediekontakter via Aalto-universitetets kommunikation: kommunikationschef Anu Salmi-Savilampi, tfn 050 464 4585, anu.salmi-savilampi@aalto.fi

Ett forskarteam lett av Mikko Möttönen har lyckats överföra värme med maximal effektivitet en sträcka som är tiotusen gånger längre än någonsin tidigare.Det här kan innebära ett jättesprång inom utvecklingen av supereffektiva kvantdatorer. Forskningsresultaten publicerades den första februari i år i den ansedda tidskriften Nature Physics.

Värmeöverföring är ett av fysikens grundfenomen. De stora upptäckterna inom forskningsområdet påverkar alltså oundvikligen vår vardag. Möttönens forskarlag har lyckats med en prestation som revolutionerar så kallad kvantbegränsad värmeöverföring, det vill säga maximalt effektiv överföring av värme från punkt A till punkt B.

I synnerhet för dem som utvecklar kvantdatorer är det här en strålande nyhet eftersom kvantdatorn måste kunna kylas effektivt för att fungera väl. Samtidigt är datorn mycket känslig för yttre störningar.

Möttönens innovation gör det möjligt att kyla kvantdatorn effektivt men samtidigt så finurligt att datorns funktion inte störs.

– Vi började studera problemet redan 2011 och forskningen har fortskridit steg för steg. Det känns verkligen fint att slutligen nå ett vetenskapligt genombrott som har reella praktiska tillämpningar, glädjer han sig.

Apparaturens uppbyggnad och förenklat mätarrangemang. Apparaturen består av en supraledande transmissionsledning i form av en spiral på ytan av ett kiselchips. Transmissionsledningens båda ändar avslutas i ytterst små (µm) resistorer, i vilka man mäter elektronernas temperaturvariationer och därigenom kan sluta sig till att mikrovågsfotonerna transporterar värme kvantbegränsat i transmissionsledningen. Såväl mätningen av elektronernas temperaturer i båda resistorerna som den aktiva kylningen av den högra resistorn åstadkoms genom att man utnyttjar till resistorerna anslutna övergångar genom vilka elektronerna kan tunnla kvantmekaniskt. Bild: Matti Partanen.

Viktigaste insikten

Vid sina försök fick Möttönens forskarlag värme att överföras kvantbegränsat över en sträcka på en meter. En meter låter kanske inte så överväldigande, men tidigare har man lyckats överföra värme på detta sätt bara över en sträcka motsvarande tjockleken på ett hårstrå.

– När vi talar om en dators processor är en meter en kolossalt lång sträcka. Ingen vill bygga större processorer, framhåller Möttönen.

Den första viktiga idén på vägen till framgång var att använda fotoner för värmetransporten. Fotoner är de partiklar som till exempel allt synligt ljus består av. Tidigare har man gjort försök med exempelvis elektroner.

– Vi vet att fotoner kan transportera värme långa sträckor. Det är ju fotoner som för solens värme till jorden, berättar Möttönen.

Forskarteamet kom på att använda en resistansfri ledning för att transportera fotonerna. Den här supraledande ledningen byggdes på ett kiselchip med en areal av en kvadratcentimeter. I ledningens ändar placerades resistorer och genom att mäta deras temperaturvariationer fick man fram forskningsresultaten.

Atomkraftsmikroskopisk bild av en resistor som används vid mätningen av kvantbegränsad värmeöverföring. Observera att bilden visar inaktiva kopior av vissa strukturer vilket beror på tillverkningsmetoden. Bild: Matti Partanen.

Vid sina försök kunde forskarna visa att kvantbegränsad värmetransport över långa distanser är möjlig. Detta banar väg för att utnyttja fenomenet utanför laboratoriet. Utrustningen som forskarlaget byggt omvälver alltså på ett grundläggande sätt hur värmeöverföring kan utnyttjas i praktiken.

Möttönens artiklar har även tidigare publicerats i tidskrifter som Nature och Science, men den nya upptäckten känns ändå mera betydelsefull än de tidigare.

– Forskargruppen har utfört hela forskningen i mitt eget laboratorium. Visst ger det en segerkänsla, säger Möttönen.

Det tidigare rekordet för värmetransport med maximal effektivitet innehades av Aalto-universitetets professor Jukka Pekolas forskningsgrupp. Forskningen publicerades 2006 i tidskriften Nature.

Konstnärlig syn på värmeöverföring med mikrovågsfotoner, som är kvantbegränsad på långa avstånd. Bild: Riikka Maria Partanen.

Videon Quantum-limited heat conduction over macroscopic distances berättar om forskningsprocessen:

Forskningsartikel:

Matti Partanen, Kuan Yen Tan, Joonas Govenius, Russell E. Lake, Miika K. Mäkelä, Tuomo Tanttu, and Mikko Möttönen,

"Quantum-limited heat conduction over macroscopic distances",

Nature Physics, DOI: 10.1038/nphys3642

Länk  http://dx.doi.org/10.1038/nphys3642

Mer information:

Mikko Möttönen, docent, teknologie doktor
Aalto-universitetet
Institutionen för teknisk fysik
QCD Labs
http://physics.aalto.fi/qcd/
Tfn 050 594 0950
mikko.mottonen@aalto.fi
Twitter: @mpmotton
Blogg: https://blogs.aalto.fi/quantum/

Republikens president Sauli Niinistö har i egenskap av riksdagsledamot, minister, talman i riksdagen och republikens president haft en betydande inverkan på det finländska samhället och ekonomin. Under Finlands första EU-medlemskapsår bidrog han som minister till att stärka Finlands ställning i Europeiska unionen och hade en viktig roll i uppkomsten av euroområdet. I Europeiska investeringsbankens styrelse bidrog Niinistö till utvecklingen av den europeiska ekonomin. Som president har han bl.a. bidragit till finländska företags exportsträvanden och till att främja investeringar i Finland.

Vid handelshögskolans högtidliga magisters- och doktorspromotion promoveras magistrar och doktorer som utexaminerats efter promotionen år 2011. Förutom president Sauli Niinistö promoveras nio nya hedersdoktorer vid promotionen.

Handelshögskolans hedersdoktorer:

• President Sauli Niinistö
• Professor Eric Arnould
• Professor Alnoor Bhimani
• Professor Harrison Hong
• Professor Ann Langley
• Professor Emeritus Herbert Moskowitz
• Professor Udo Zander
• Co-Chair of International Resource Panel (UNEP) Janez Potocnik
• Styrelseordförande Sari Baldauf
• Bergsråd Kari Jordan

Handelshögskolans högtidliga promotioner har långa traditioner: år 2016 är det 70 år sedan den första promotionen inom området ekonomi ägde rum år 1946.

Elva nya hedersdoktorer i teknik promoveras på hösten

Det är ett superår gällande promotioner för Aalto-universitetet i år då även Aalto-universitetets tekniska högskolor ordnar sin tredje gemensamma doktorspromotion den 7.10.2016. Vid promotionen promoveras förutom de doktorer som utexaminerats efter promotionen år 2014 även elva nya hedersdoktorer.

Teknologie hedersdoktorer:

• Professor Pedro Echenique
• Professor Nader Engheta
• Akademiker Riitta Hari  
• Professor Akira Isogai
• Diplomingenjör Ilkka Kivimäki
• Bergsråd Matti Lievonen  
• Professor Emeritus Yukitaka Murakami
• Professor Pei Gang
• Ingenjörsbrigadgeneral Kari Renko
• Professor Magdalena Salazar Palma
• Professor Mirja Salkinoja-Salonen

Promotionen är universitetets mest ansedda ceremoni. Vid promotionen promoveras doktorer och hedersdoktorer och vid en del universitet även magistrar från olika vetenskapsbranscher. Tanken är att de som avlagt sin examen blir fullvärdiga medlemmar i sitt vetenskapssamfund och presenteras för samfundet vid promotionen.

Tilläggsuppgifter:

Presentation av Handelshögskolans hedersdoktorer på finska och på engelska (promootio.aalto.fi)

Presentation av de tekniska högskolornas hedersdoktorer (promootio.aalto.fi)

H&M Conscious-stiftelsen söker efter nya idéer genom Global Change Award-tävlingen som möjliggör en hållbar utveckling inom textilindustrin..

Tävlingen fick in över 2 700 bidrag från 112 länder. Juryn, som sammanställts av H&M, valde ut fem vinnare bland bidragen. Den miljövänliga Ioncell-F™-metoden, kemisk återvinning av bomull, fick flest röster i omröstningen. Bakom idén står professor Herbert Sixtas forskargrupp från Aalto-universitetet – Michael Hummel, Anne Michud, Shirin Asaadi samt Pirjo Kääriäinen och Marjaana Tanttu – professorerna Ilkka Kilpeläinen och Alistair King samt doktoranden Arno Parviainen från Helsingfors universitet och forskningsprofessor Ali Harlin från Teknologiska forskningscentralen VTT.

På prisgalan som ordnades i Stockholms stadshus den 10 februari delade H&M Conscious-stiftelsen ut vinstsumman, 1 000 000 euro. Vinnaren tilldelades 300 000 euro. Finalisten som röstades fram till andra plats fick 250 000 euro och de tre övriga finalisterna fick 150 000 euro var. Med hjälp av prispengarna ska arbetsgrupperna vidareutveckla sina idéer.

Alla fem vinnare får även delta i den ettåriga innovationsutbildningen som H&M Conscious-stiftelsen, Accenture och KTH Innovation (Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm) ordnar.

Från avfallsmaterial till råmaterial för mode

Befolkningstillväxten och en förbättrad levnadsstandard har ökat efterfrågan på textilfibrer men det är svårt att öka t.ex. bomullsproduktionen på grund av odlingsytan och bevattningen som krävs.

Ioncell-F-metoden som utvecklats vid Aalto-universitetets högskola för kemiteknik är en miljövänlig och giftfri metod med vars hjälp bomullsavfall kan lösas upp med en jonisk lösning som utvecklats vid Helsingfors universitet. VTT har ansvarat för utvecklingen av metoden som använts vid prepareringen av bomullsavfallet.

Textilfibrer som tillverkats av återvunna bomullskläder genom Ioncell-metoden. Studerandena Eugenia Smirnovas (Aalto-universitetets högskola för konst, design och arkitektur) och Zhen Zengs (Aalto-universitetets högskola för kemiteknik) CHEMARTS-sommarprojekt. Foto: Aalto-universitetet, Eeva Suorlahti

Nya textilfibrer framställs av lösningen genom en spinnmetod där lösningen pressas genom ett munstycke till fina fibrer. Textilfibrerna som tillverkats genom Ioncell-F™-metoden har egenskaper som motsvarar bomull. Förutom till textilier kan fibrerna även användas som lätta kompositmaterial inom t.ex. bil- eller flygplansindustrin. Genom metoden har man även framställt textilfibrer av cellulosa och återvunnen papp.

De övriga finalbidragen var användning av alger i framställningen av förnybara textilier, en global marknadsplats för spillbitar från textiltillverkningen, användning av biprodukterna från citrussafttillverkning som råmaterial till i textilier och användning av mikrober vid återvinningen av polyester.

Tilläggsuppgifter:

Professor Herbert Sixta
Aalto-universitetets högskola för kemiteknik
tel. 050 3841764
herbert.sixta@aalto.fi
www.chem.aalto.fi

Professor Ilkka Kilpeläinen
Helsingfors universitet
tel. 050 5181148
ilkka.kilpelainen@helsinki.fi
http://www.helsinki.fi/chemistry/

Professor Ali Harlin
Teknologiska forskningscentralen VTT
tel. 040 5332 179
ali.harlin@vtt.fi

www.globalchangeaward.com
 

ABB Finland donerar 400 000 euro till det tekniska utbildningsområdet. Donationen offentliggjordes under ABB:s teknologidirektör Bazmi Huseins besök på Aalto-universitetet den 16.2.2016.

Husain bekantade sig med verksamheten på Aalto-universitetet och träffade universitetets högsta ledning och professorer. Även de nya undervisningsmetoderna på Design Factory och verksamheten i Aalto Entrepreneurship Society, som drivs av studerande, presenterades för honom.

– Samarbetet mellan ABB och universiteten har historiskt sett varit tätt. Även i framtiden kommer universiteten att inta en stark roll i vår teknologiska utveckling, konstaterar Husain.

– Jag ser med intresse fram emot vårt samarbete. Det kan bara bli goda resultat av flervetenskaplighet, fortsätter han.  

 – ABB Finland och högskolorna som har grundat Aalto-universitetet har samarbetat intensivt redan i decennier. Jag tackar varmt vår partner för denna viktiga donation, säger rektor Tuula Teeri.

ABB Finland donerade sammanlagt en miljon euro till finländska universitet. Utöver Aalto-universitetet fick de tekniska universiteteten i Villmanstrand och Tammerfors samt Vasa universitetet motta donationer.

Aktörer i hälsobranschen undertecknade ett betydande avtal som för samman forskning, kunskaper och företagsverksamhet inom livsvetenskaper och hälsoteknologi.

Health Capital Helsinki är ett kluster som bygger på de starka vetenskapscampusen i Helsingforsregionen och som för samman aktörer i livsvetenskaper (life sciences), såsom medicin, biovetenskaper, näring och miljö samt hälsoteknologi och social- och hälsovård. Parterna som undertecknat avtalet, Aalto-universitetet, Helsingfors universitet, Helsingfors stad och HNS, eftersträvar en betydande tillväxt i fråga om kunskaper i hälsobranschen och företagsverksamhet som grundar sig på dem.

Klustret som utvecklar innovationer till exportprodukter är en reaktion på statens nationella tillväxtstrategi för forskning och innovation inom hälsobranschen.

– I och med Health Capital Helsinki har vi för avsikt att stöda företagen i branschen med att bygga upp affärsverksamheten, betona betydelsen av marknadsexponering och skapa mervärdesgenererande samarbete mellan företagen, forskningen och aktörerna i hälsovårdsbranschen, betonar Tuula Palmén, chef för projektbyrån Health Capital Helsinki.

Då nya företag skapas behövs ett brett samarbete, så att de lämpliga kunskapshelheterna och människorna finner varandra.

– Staden och de andra aktörerna har höga ambitioner. Health Capital Helsinki vill lyfta Helsingforsregionen till Nordens bästa verksamhetsmiljö, både för forsknings- och innovationsverksamhet och för utvecklingen av företagen i livsvetenskaps- och hälsoteknologibranschen, berättar Helsingfors stads näringslivsdirektör Marja-Leena Rinkineva om projektets målsättningar.

– Vi strävar efter att finna åtgärder med hjälp av vilka vi underlättar förvandlingen av forskningsresultat till ambitiös, internationell tillväxtverksamhet. Aalto-universitetets omfattande forskningskompetens i fråga om hälsovårdens apparater, IT och bio- och nanoteknologi skapar i sig en stark grund för verksamheten, konstaterar Executive in Residence Markus Mäkelä, som leder funktionen som utvecklar forskningen och innovationssamarbetet i hälsobranschen vid Aalto-universitetet.

– Livsvetenskaperna är ett av Helsingfors universitets tyngdpunktsområden. Vi har redan nu internationellt stark forskning, som kombinerar hälsa, mat och miljö. Det är naturligt att utnyttja vår egen toppforskning i Health Capital Helsinki så att innovationer och affärsverksamhet skapas, konstaterar professor Tomi Mäkelä som är direktör för nya Helsinki Life Science Center.

Health Capital Helsinki (HCH) är Helsingforsregionens forsknings-, innovations- och företagskluster i livsvetenskaps- och hälsoteknologibranscherna. Aalto-universitetet, Helsingfors universitet, Helsingfors stad och HNS bildar en allians, som utvecklar en innovations- och affärsmiljö baserad på forskningen i de här branscherna, med målet att upphöja huvudstadsregionen till Nordens ledande region inom hälso- och välmåendebranscherna. Utvecklingsåtgärderna koordineras av projektbyrån Health Capital Helsinki.

Mer information om HCH:
Tuula Palmén, Head of project office, Health Capital Helsinki
tfn. 050 4617 290
tuula.palmen@healthcapitalhelsinki.fi

Markus Mäkelä
Aalto-universitetet
tfn. 050 5207 770
markus.m.makela@aalto.fi   
health.aalto.fi

Finlands historias första avtal om en satellituppskjutning har undertecknades i Aalto-universitetets högskola för elektroteknik. Nu är satelliten Aalto-1 klar att börja sin resa mot USA:s västkust och Falcon 1 raketens uppskjutningsplats. Aalto-1 levereras till USA av det holländska företaget Innovative Solutions in Space som erbjuder uppskjutningstjänster. Satellitens resa börjar nästa månad, och går först till Holland, där satelliten integreras i uppskjutningsrampen.

– Satelliten är en avancerad och känslig apparat, som monterats i renrum. Innan Aalto-1-satelliten lämnar Otnäs avlägsnas all fukt från den och den förpackas så att den tål resans påfrestningar. Så här försäkrar vi oss om att inga ämnen följer med satelliten som kan ställa till problem för satelliten eller raketen, berättar professorn och projektledaren Jaan Praks.

Satelliten har byggts och testats i nästan fem år i Otnäs. Den har gått igenom otaliga tester, och de sista kontrollerna görs ännu i Holland.

– Satellitens instrument kontrolleras, elsystemet sätts i funktionsberedskap och satelliten integreras i uppskjutningsraketen.

Vid den historiska raketuppskjutningen skuts satelliten upp i rymden av bolaget SpaceX. Samtidigt med Aalto-1 skjuter raketen upp ett rekordantal nanosatelliter till omloppsbanan på 600 km höjd.

Högteknologi i litet format

Aalto-1 är en modern nanosatellit byggd enligt CubeSat-standarden och fylld med finländsk högteknologi. Satelliten har tre forskningsinstrument ombord: en spektralkamera, byggd av VTT, en strålningssensor, byggt i samarbete mellan Helsingfors universitet och Åbo universitet, samt en plasmabroms som utvecklats av meteorologiska institutet i Finland. Plasmabromsen är ett slags solsegel och har som uppgift att bromsa satelliten vid slutet av dess livslängd så att den återvänder och brinner upp i atmosfären.

– Vi har byggt två satelliter. Flygversionen färdas upp i rymden medan ingenjörsmodellen stannar i Otnäs. På det sättet kan vi först testa oväntade situationer på marken med ingenjörsmodellen, förklarar Praks.

Sammanlagt har över 80 studerande deltagit i projektet. Detta har resulterat i tiotals diplom- och kandidatarbeten, flertalet konferenspublikationer samt vetenskapliga publikationer. Studerandena har konstruerat hela satelliten och dess undersystem, såsom radiorna, stommen, antennerna och solpanelerna som alstrar den el satelliten behöver. Satellitens hjärna, dvs. huvuddatorn sänder all data från rymden till markstationen i Otnäs.

– Arbetet är inte över i och med uppskjutningen, i cirka två år kommer satelliten att följas från Otnäs i, berättar Praks.

Samarbete som för ut i rymden

Flera expertorganisationer, forskningscenter och företag har bidragit till projektet. Förutom utvecklingen av forskningsinstrumenten ombord har man samarbetat bland annat med företag, såsom exempelvis Space Systems Finland, som erbjudit sina laboratorier till projektets förfogande. Dessutom har en del av projektarbetarna praktiserat vid Berlin Space Technologies. Samarbetspartnerna har erbjudit såväl möjlighet till examensarbeten, projekthjälp samt anställning åt dem som utexaminerats från projektet.

Den satellit som nu färdigställts är ett bevis på den spetsutbildning som Aalto-universitetet erbjuder. Mikrosatelliter av den nya generationen är kopplad till den teknologiska utvecklingen vars resultat kommer att utnyttjas även på andra områden.

– Utveckling av rymdutrustning ger kompetens och sakkunskap som kan tillämpas inom andra områden. Att konstruera en apparat för krävande rymdförhållanden genererar innovationer, värdesättning och kvalitet, konstaterar Praks.

Information:
professor, projektledare Jaan Praks
Aalto-universitetet
jaan.praks@aalto.fi
tfn 050 420 5847

Förutom utvecklingen av forskningsinstrumenten ombord har Space Systems Finland, RSI Solutions, IBS Berlin Space Technologies, Östra Finlands universitet, Jyväskylä universitet, Aboa Space Research Asro, Tartu observatorium, Clyde Space, Hyperion Technologies och Åbo yrkeshögskola deltagit i utvecklingsarbetet.

Uppskjutningen av satelliten stöds av Space Systems Finland, Nokia, Åbo universitet och RUAG.

Ansökningsperioden till magisterstudier vid Aalto-universitetet gick ut den 15.1.2016 och urvalsresultaten har publicerats den 29.3.2016. Antalet sökande minskade med ca 6 % jämfört med föregående år. Sammanlagt 3355 personer ansökte till magisterstudier vid Aalto-universitetet och av dem antogs 1126 nya studerande.

Av de sökande hade 44,8 % en finländsk högskoleexamen. Såsom under tidigare år, ansökte de flesta sökande av de som ansökte på basis av en utländsk högskoleexamen med en examen från Kina, Indien, Pakistan, Storbritannien och Förenta staterna. Sammantaget kom det in ansökningar från 99 olika länder.

År 2016 var huvuddelen av ansökningsalternativen på magisternivån engelskspråkiga. Högskolan för ingenjörsvetenskaper var den sista av Aalto-universitetets högskolor att förnya sitt magisterutbildningsutbud.

Antal sökande per år

På det ekonomiska utbildningsområdet steg antalet sökande med ca 5 %. De flesta ansökte på basis av en finländsk högskoleexamen. En fjärdedel av de sökande ansökte på basis av en högskoleexamen som hade avlagts utomlands. De populäraste ansökningsalternativen var Yritysjuridiikka (endast på finska) samt Management and International Business och Information and Service Management.

På det konstnärliga området minskade antalet sökande med 13,6 %. 38,3 % av sökande ansökte på basis av en finländsk högskoleexamen. Största delen av de sökande ansökte på basis av en utländsk högskoleexamen med Kina, Förenade kungariket, Förenta staterna och Indien som ledande länder. De populäraste ansökningsalternativen var Product and Spatial Design och New Media Design and Production.

På det tekniska området minskade antalet sökande med 5 %, men antalet sökande som ansökte på basis av en finländsk högskoleexamen ökade med 17 %. Utöver de finländska högskolorna, var de flesta sökande från Indien, Kina och Pakistan, precis som under föregående år. De populäraste ansökningsalternativen var Automation and Electrical Engineering, huvudämnet Computer Science inom magisterprogrammet Computer, Communication and Information Sciences, Mechanical Engineering, Industrial Engineering and Management samt magisterprogrammet i arkitektur.

Sökande och antagna till internationella magisterprogram som leder till en gemensam examen har inte tagits med i denna statistik.

Urvalsresultat (aalto.fi)

Statistik (aalto.fi)

Aalto-universitetets nationella specialuppgift är att stöda utvecklingen av det innovativa samhället genom att satsa på förstklassig forskning och konst, genom att utbilda framtidens förmågor samt genom flervetenskapligt samarbete inom sina kärnkompetensområden. För att skapa de bästa möjliga förutsättningarna såväl för att Aalto-universitetet ska lyckas i denna uppgift som för fortsatt framgång för Aalto-universitetets handelshögskola, har Aalto-universitetets styrelse beslutat att placera universitetets alla kärnverksamheter på campuset i Otnäs, vars centrum blir färdigt senast år 2021.

Med stöd av tidigare beslut flyttades Handelshögskolans kandidatundervisning till Otnäs hösten 2015 och Högskolan för konst, design och arkitektur flyttar till universitetets huvudcampus år 2018. I och med styrelsens nya beslut flyttar verksamheterna samt lärarna, forskarna och studerandena vid Handelshögskolan i Tölö till huvudcampuset i Otnäs till en ny byggnad som är planerad för detta ändamål.

Handelshögskolans kollektiv kommer att ha en central roll i planeringsprocessen av den nya byggnaden. Syftet med en ny byggnad är att erbjuda en lär- och forskningsmiljö av toppklass samt att förstärka Handelshögskolans ställning bland de internationellt ledande handelshögskolorna. Beslutet om Handelshögskolans placering i Otnäs fattas i juni 2016.

Det internationella kandidatprogrammet fortsätter sin verksamhet i S:t Michel. Framtiden för Handelshögskolans historiska huvudbyggnad i Tölö planeras som en del av campusprogrammet med tanke på hela universitetets bästa. 

– Ett gemensamt campus stöder optimalt Aalto-universitetets uppgift att förstärka den innovativa kapaciteten i Finland genom att främja flervetenskapligt samarbete och interaktion mellan studerandena, forskarna och de centrala intressegrupperna. Ett gemensamt campus förstärker Handelshögskolans oersättliga insats i förverkligandet av Aalto-universitetets mission: Framtidens skapare – vetenskap och konst i samverkan med teknik och ekonomi, säger Anne Brunila, Aalto-universitetets styrelseordförande.

Handelshögskolans nya byggnad finansieras genom att sälja och hyra ut sådana byggnader som universitetet äger men som inte används för universitetets kärnverksamhet. På lång sikt medför en effektiv användning av nya, moderna utrymmen och möjligheten att samla servicefunktionerna på samma campus kostnadsbesparingar för universitetet.

Innan Aalto-universitetets styrelse fattade detta beslut, övervägde den flera alternativ med beaktande av de utredningar som Handelshögskolans kollektiv utarbetat gällande sina campusalternativ. Resultaten från dessa utredningar kommer att vara till stor nytta när ett gemensamt campus planeras.
 

Ytterligare information:

Tuula Teeri
rektor för Aalto-universitetet
tfn 050 452 4690 (ledningens assistent Hely Kilpeläinen)

Aalto-universitetet har placerat sig som 28:e i världen på tidningen Times Higher Educations rankinglista över universitet som är under 50 år gamla.

Universitet utvärderas utifrån forskning, undervisning, publikationer, internationalisering och samarbete med företag. På listan finns 150 tämligen unga universitet.

- Det här är ett fint bevis på hur vår starka mission och vårt hårda arbete har lett till resultat, gläder sig rektorn för Aalto-universitetet Tuula Teeri.

Times Higher Education ger ut flera rankinglistor. Den bredare rankingen, THE World University Ranking, omfattar 800 universitet runt om i världen. I den rankingen från höstas kom Aalto-universitetet på plats 251–300. Den här nypublicerade rankinglistan över unga universitet har gjorts utifrån samma material, men med något annorlunda betoning.

Läs mer:
150 best young universities in the world 2016 (timeshighereducation.com)

Professor, TeknD Jouko Lampinen, 53, har blivit vald till dekanus för Aalto-universitetets högskola för teknikvetenskaper. Han utsågs också till medlem av universitetets ledningsgrupp.

Lampinen har flera års erfarenhet av uppgifter som prefekt för institutionen för medicinsk teknik och beräkningsvetenskap vid Aalto-universitetet. Sedan år 2015 har han arbetat som prefekt för institutionen för datateknik. Ytterligare har Lampinen under åren 2014–2015 arbetat som prodekanus för Högskolan för teknikvetenskaper.

Sedan år 1996 har Lampinen arbetat som professor i beräkningsteknik vid Aalto-universitetet och den tidigare Tekniska högskolan. Hans forskning är särskilt inriktad på statistisk modellering av komplexa företeelser, mönsteridentifiering och dataanalyser.

– Högskolan för teknikvetenskaper är i Finland en unik koncentration av internationell toppforskning och inflytande som bidrar till att driva framåt vår teknologiska utveckling. Jag är mycket stolt över att få arbeta här, är väldigt positiv inför uppgiften och ser framtiden an med tillförsikt,säger Lampinen.

– Jouko Lampinen har skaffat sig bred ledarskapskompetens i den akademiska världen. Han har gjort ett utmärkt arbete när tre institutioner vid Högskolan för teknikvetenskaper slogs samman till en stor institution för datateknik. Jag är glad att Jouko fortsätter att utveckla universitetet med oss även i fortsättningen, säger rektorn för Aalto-universitetet Tuula Teeri.

Till dekanus uppgifter vid Aalto-universitetet hör att leda högskolans verksamhet enligt universitetets riktlinjer och att som ledningsgruppsmedlem medverka i universitetets långsiktiga utvecklingsarbete. Dekanus svarar för högskolans övergripande utveckling och internationella konkurrenskraft, fördelningen av resurser i högskolan enligt universitetets handlingsplan och budget samt för rekryteringen av forsknings- och undervisningspersonal i enlighet med riktlinjerna för Aalto-universitetets karriärsystem. Dekanus rapporterar till universitetets provost.  

Högskolans nuvarande dekanus, professor Risto Nieminen, avgår med pension den 1 juni 2016.

Mer information:
rektor Tuula Teeri
tfn 050 452 4690 (assistent Hely Kilpeläinen)
president@aalto.fi

Professor Jouko Lampinen
tfn 050 560 4827
jouko.lampinen@aalto.fi

Bild: Aalto-universitetet/Aino Huovio

Stora Enso har ingått strategiska partneravtal med tre av de främsta tekniska universiteten i Sverige och Finland. Målsättningen med avtalen är att stärka samarbetet mellan Stora Enso och ledande akademiska institut genom långsiktig kompetensutveckling, gemensam forskning och stimulering av innovation.

De strategiska partnerskapen ska utmynna i konkreta samarbetsområden, utifrån behov som identifieras i nära dialog mellan Stora Ensos ledning och universitetsledningen på respektive lärosäte. De prioriterade kompetensområdena för forskningssamarbete är biobaserad kemi, processlösningar, digitalisering, materialvetenskap och design.

”Syftet är att knyta våra egna forskningsresurser närmare dessa universitet så att vi får en riktigt bra utväxling av avtalen”, säger Markus Mannström, Chief Technology Officer, Stora Enso. ”Samarbetet med ledande ingenjörsuniversitet stödjer Stora Ensos transformation till ett företag inom förnybara material och bidrar till att vi kan flytta fram våra positioner ytterligare inom innovationsområdet”.

Partneravtalen syftar även till förbättrad kompetensförsörjning till Stora Enso liksom en ökad studentrekrytering till universiteten.

”Det finns så många intressanta och nya möjligheter inom vår industri”, säger Lars Häggström, EVP Human Resources, Stora Enso. ”Kan vi göra skogsnäringen mer populär att arbeta inom så kan vi bidra till att fler studenter söker sig till universitetens tekniska utbildningsprogram. Det har alla inblandade parter nytta av.”

De strategiska partneravtalen med Aalto-universitetet, Chalmers Tekniska Högskola och Kungliga Tekniska Högskolan undertecknades nyligen och löper tillsvidare.

Aalto-universitetets studeranden Kim Valori, Juha Ylimäki och Veli Laamanen har med sitt slutarbete Shadow Bug uppnått det som många speltillverkare bara kan drömma om: Apple lyfte fram spelet världsomspännande i Best New Games-sektionen i App Store-butiken. Spelet har även fått 81 poäng i Metacritic-tjänsten som samlar in spelrecensioner och beräknar medeltalet av dessa. Shadow Bug valdes  även till Pax East-festivalens prestigefyllda Indie Showcase-utställning.

I Apples App Store publiceras över 4000 spel varje vecka och i de flesta länder lyfte Apples kuratorer fram Shadow Bug på framsidan bland de sex bästa spelen. Över 80 poäng i betyg av Metacritic anses bland proffsspelarna vara en indikation på ett toppspel.

Spela med ett finger

En av Shadow Bugs styrkor är en ny spelteknologi som designats för pekskärmar.  Precis som Aalto-universitetets professor Antti Oulasvirta påvisade i sin färska undersökning är actionspelen ofta klumpiga att spela på pekskärm. Shadow Bugs programmerare Kim Valoris innovation kombinerar actionspelens två klassiska rörelser, hoppet och svärdfäktningen, till en gest som speciellt fungerar på pekskärm och möjliggör spelande med endast ett finger.  Spelupplevelsen kompletteras av Juha Ylimäkis egenartade karaktärer och Veli Laamanens stämningsfulla musik.

– Spelkaraktären i Shadow Bugs har ingen egentlig hopprörelse, förutom då spelaren rör fienden som syns på skärmen. Då attackerar karaktären fienden till och med genom väggarna. På så sätt lär sig spelaren småningom att se fienden som en möjlighet istället för ett hot. Utmaningen är att se den rätta attackordningen för att få karaktären till önskad plats. Detta kräver inte bara insikt utan ibland även snabba reaktioner då nya fiender dyker upp mitt i striderna, förklarar Juha Ylimäki.

– För att vara ett spel av studerande har utvecklarna även uppmärksammat den utomordentligt goda speluppfattningen och svårighetsgraden som stiger i rätt takt – regeln för utmärkt speldesign förverkligas på ett smart sätt "easy to learn, hard to master", kommenterar professorn i speldesign Perttu Hämäläinen.

Teamet utvecklar nu mer innehåll till spelet och har just publicerat den första uppdateringen som innehåller tilläggsbanor. Upphovsmännen arbetar också på slutarbetets skriftliga del som följer spelbranschens allmänna "post mortem"-format, dvs. beskriver spelets designprinciper och förebilder samt strävar efter att analysera projektets framgångar, misslyckanden och vad andra speltillverkare kan lära sig av projektet.

Video: https://www.youtube.com/watch?v=DU6bH4w3yYU

Tilläggsuppgifter om spelet:

Juha Ylimäki
tel. 044 281 1371
juha@murostudios.com
http://shadowbug.com/

Tilläggsuppgifter om utbildningen inom spelindustrin på Aalto:

Professor Perttu Hämäläinen
tel. 050 596 7735
perttu.hamalainen@aalto.fi

Master's Programme in New Media; Game Design and Production

Läsårsavgifterna berör kandidat- och magisterstuderande från länder utanför EU- och EES-området och som erhållit studierätt i examensutbildningar på främmande språk som inleds den 1.8.2017 eller därefter. Enligt rektorns beslut är läsårsavgiften 12 000 euro för International Business BScBA-utbildningsprogrammet i S:t Michels, vilket leder till kandidatexamen och 15 000 euro för utbildningsprogram som leder till magisterexamen. Vid Aalto finns dryga femtio magisterprogram med engelska som undervisningsspråk och ett engelskspråkigt kandidatprogram.

Ibruktagandet av läsårsavgifter baserar sig på ändringen av universitetslagen som trädde ikraft den 1.1.2016. I och med ändringen är läsårsavgifter obligatoriska för studerande från länder utanför EU-/EES-området som deltar i andra än finsk- eller svenskspråkiga kandidat- och magisterutbildningsprogram som leder till examen. Avgifterna blir obligatoriska senast från och med hösten 2017.

Intäkterna från läsårsavgifterna används till utveckling av undervisning och lärandetjänsterna, utbildning av lärarna samt till att bygga upp och upprätthålla ett stipendiesystem. Därtill kanaliseras en del av läsårsavgifterna tillbaka till studerandena i form av stipendier. Nivån på läsårsavgifterna granskas årligen. Eventuella granskningar berör dem som inleder sina studier efter förändringen.

Stipendiesystemet i anslutning till läsårsavgifterna

Förutom ibruktagandet av läsårsavgifterna förutsätts det i den reformerade universitetslagen att universitetet inför ett stipendiesystem för att stödja studerande som deltar i avgiftsbelagda utbildningar som leder till examen. Vid Aalto innebär stipendierna en betalningslättnad från läsårsavgiften (waiver). Stipendiebesluten fattas på basis av en akademisk utvärdering av de studerande som valts till programmen. Beslut gällande detaljerna kring stipendiesystemet fattas senare. Vid Aalto införs även ett stipendiesystem som belönar studieframgång.

Tilläggsuppgifter:

Läsårsavgifter och stipendier

Eija Zitting, chef för lärandetjänsterna
eija.zitting@aalto.fi
tel. 050 364 7778

Aalto-universitetet förbättrade sin position ytterligare i en imageundersökning om högskolorna som utfördes av Taloustutkimus. I enkäten deltog nära 900 finländare under 30 år. Enligt de tillfrågade är Aalto-universitetet det bäst kända av Finlands universitet, och Aalto nådde också topposition i Finland när det gällde totalbetyget.

Förstklassig undervisning och högt värderad examen

Högskolornas image kartlades med hjälp av tio påståenden vars relevans för universitetet bedömdes av de tillfrågade.

Föreställningarna var positivare än tidigare, och Aalto-universitetet nådde toppduon när det gällde nio imagefaktorer. Aalto var främst i fråga om sju undersökta faktorer, mot sex året innan: Aalto har högt anseende som studieplats, examen värderas på arbetsmarknaden, undervisningen är högklassig, universitetet är en föregångare och står sig utmärkt i jämförelse med andra högskolor, universitetets medieexponering är positiv och det är väl synligt i de sociala medierna. Aalto tog andra plats när det gällde två påståenden: utbildningsområdena är intressanta och de erbjuder flexibla möjligheter till nätstudier.

Nätet viktig källa till information

Undersökningen gav också kunskap om informationskällor som unga använder i anslutning till utbildningen. Oftast använder man läroinrättningens webbplats och gör sökningar om studieområdet och läroinrättningen. De två sistnämndas betydelse som informationskällor har ökat mest under senare år. Den information man söker mest gäller utbudet av utbildningar, inträdeskrav, utbildningsområden och anvisningar för ansökan.

Resultaten från högskolornas riksomfattande gemensamma ansökan publicerades den 1 juli 2016 i nättjänsten Studieinfo. De sökande kan kontrollera situationen för sin egen del genom att logga in i tjänsten Min Studieinfo på adressen www.studieinfo.fi.

I den gemensamma ansökan, som avslutades i början av april, sökte 6 192 personer till de tekniska ansökningsalternativen vid Aalto-universitetet. Till kandidatprogrammet i ekonomi sökte 3 668 personer och till kandidatprogrammet International Business 846 personer.  Inom det konstnärliga utbildningsområdet var de sökandes antal 2 109. Samma person har kunnat söka till flera olika områden och till flera ansökningsobjekt. Sammanlagt var antalet sökande till alla ansökningsalternativ vid Aalto-universitetet 9 606. Motsvarande antal sökande år 2015 var 9 893.

I antagningen 2016 finns det allt som allt 1 540 nybörjarplatser i Aaltos kandidatprogram.  Placeringskörningen i den riksomfattande tjänsten Studieinfo ger varje sökande en studieplats. Placeringskörningen omfattar alla ansökningsalternativ för den gemensamma ansökan vid universitet och yrkeshögskolor och den avslutas den 15 augusti. Därför klarnar det slutliga antalet antagna nya studerande först när alla platser har tagits emot.

Alla studerande som deltog i den gemensamma ansökan blir underrättade om resultatet av antagningarna i Min studieinfo, men också i det resultatbrev som Utbildningsstyrelsen skickar till alla sökande per e-post. Mer information för de nya studerandena vid Aalto-universitetet finns på webbplatsen Into på adressen https://into.aalto.fi/display/svafye/Startsida.

Mer information:
Milla Vaisto-Oinonen
chef för tjänsterna för utomstående kunder 
tfn 050 362 8880

Aalto-universitetets campus i Otnäs får nya aktörer i höst då 350 elever från gymnasiet Haukilahden lukio i Esbo inleder sina studier på campus. Gymnasiet kommer att ha ett nära samarbete med universitetets studerande och personal. Förutom skolans egna utrymmen i Laine-byggnaden kommer gymnasiets elever att dela utrymmen i flera olika byggnader med universitetet.

Skolan är en avancerad serviceinnovation

Den nya skollösningen fick sin början i och med forsknings- och utvecklingsprojektet gällande utbildningens servicearkitektur som leddes av professor Jarmo Suominen vid Aalto-universitetets institution för arkitektur och utvecklades sedan under tvärvetenskapliga kurser i Esbo, London och Shanghai. Esbo stad blev intresserad av konceptet som utvecklar tillfälliga skolor och beslöt att testa verksamheten från och med i höst.

Vicerektor Antti Ahlava har ansvarat för samarbetsprojektet för Aalto-universitetets del.
– Skolan som service är en ny avancerad idé där skolan ses som en grund som stöder inlärningen. Skolans verksamhet och fysiska struktur är separata här. Verksamhetens fördelning i stadsdelen stöder de pedagogiska målsättningarna gällande social och temabaserad inlärning och gymnasiet blir en naturlig del av universitetets campus och dess kultur, beskriver Ahlava.

– Konceptet utformades genom en aktiv process: både framtida användare samt studerande och experter vid Aalto har varit delaktiga. I projektet deltog även Royal College of Arts och deras servicedesigners i London, fortsätter Ahlava.

Unika inlärningserfarenheter

Ett av universitetets viktiga mål är att utbilda aktiva förändrare så de kan bygga upp ett innovativt samhälle.
– Det är fint att vi får med gymnasieelever i vår verksamhet. Den här typen av interaktion, samarbete och olika inlärningsmiljöer skapar nya idéer och unika inlärningserfarenheter för båda parterna, berättar Eero Eloranta, vicerektor för undervisning vid Aalto-universitetet.

Aalto-universitetet vägleder och uppmuntrar även verksamheten i en ny typ av utvecklingssamarbete mellan företag och staden. Syftet med samarbetet är att utveckla servicearkitekturen för ordnandet av undervisningen och använda sig av erfarenheterna som erhållits i det här projektet.

Campus förnyas på många sätt

Universitetet har många planer på utvecklingen av Otnäs campus. Enligt Antti Ahlava passar gymnasiet Haukilahden lukio alldeles utmärkt in i campusvisionen.
– Otnäs byggs upp till ett framtidens campus och en levande miljö för forskning, innovationer, inlärning och konst. Vi intensifierar livet, vi tar in våra samarbetsparter till universitetet och testar fantasifulla funktionella lösningar och gemensam användning av utrymmen, berättar Ahlava.

De nya kandidatstuderandenas höst startar med en orienteringsvecka i augusti-september. Under orienteringsveckan blir nykomlingarna bekanta med studierna och studielivet på Aalto.

Enligt antalet studerande är det tekniska utbildningsområdet störst med över 1 000 nya studerande i kandidatprogrammen. Över 400 studerande inleder studier på kandidatnivå inom det ekonomiska området och cirka 120 studerande inleder studier inom det konstnärliga området.

Dessutom inleder över 1 000 magisterstuderande som har avlagt sin kandidatexamen någon annanstans sina studier på Aalto. Bland dem inleder över 500 studier inom det tekniska området, över 200 studier inom det ekonomiska området och över 200 inom det konstnärliga området.

Otnäs utgör ett tvärvetenskapligt hemcampus för största delen av de studerande. Där studerar alla teknologer, kandidatstuderande inom det ekonomiska utbildningsområdet samt över 60 % av magisterstuderanden inom det konstnärliga området. Andra campus är Arabia och Tölö samt S:t Michel där det engelskspråkiga kandidatprogrammet inom det ekonomiska utbildningsområdet finns.

Vi önskar även våra nya internationella studerande varmt välkomna. I magisterprogrammen kommer cirka 57 % av de nya studerandena från ett annat land än Finland: Bland annat från Kina, Vietnam, Pakistan, Indien, Ryssland, USA, Iran, Syd-Korea och Mexiko. Ungefär 350 utbytesstuderande anländer till Aalto i höst. De kommer från över 30 olika länder.

Information om inledandet av studierna finns på Into-portalen.

Du kan följa nyheter från Aalto-universitetet bland annat i sociala medier:

Wärtsiläkoncernen donerar totalt 1,3 miljoner euro till finländska högskolor och universitet under åren 2016–2017. Wärtsilä vill i synnerhet stödja det tekniska utbildningsområdet och på så sätt främja forskningen vid finländska universitet och stärka Finlands internationella konkurrenskraft.

Den mest betydande donationen ges till det tekniska utbildningsområdet vid Aalto-universitetet. Aalto är ett mångvetenskapligt universitet som förutom teknikområdet verkar inom områdena ekonomi och konst.
- Wärtsilä är en viktig partner för Aalto-universitetet sedan många år tillbaka. Vi har gemensamt utvecklat modern teknik och byggt framtiden på olika sätt. Jag vill rikta ett varmt tack till Wärtsilä för donationen, säger Aalto-universitetets rektor Tuula Teeri.

Bland donationsmottagarna finns också Helsingfors universitet, Svenska Handelshögskolan, Vasa universitet och Åbo Akademi.

Wärtsiläs koncernchef Jaakko Eskola talade i dag vid Vasa universitets läsårsöppnande.
- Wärtsilä vill stödja universitetsutbildningen och öka samarbetet med universiteten och det externa forskarsamhället. Vi har goda erfarenheter av samarbetet med finländska universitet och anser att högklassig universitetsutbildning spelar en viktig roll i upprätthållandet av Finlands konkurrenskraft, sade Jaakko Eskola.