Den mest framträdande byggnaden på Aalto-universitetets campus i Otnäs vid Otsvängen 1 har genomgått en omfattande renovering. Arbetet med att forma en traditionell, värdefull byggnad till byggnaden Kandidatcentret, som stöder moderna inlärnings- och arbetssätt, har tagit flera år och framskridit stegvis.

Byggnaden förenar studerande från olika områden

Byggnaden är hemmabas för Aalto-universitetets tusentals kandidatstuderande inom teknik, ekonomi och konst. Denna höst flyttade de som studerar för ekonomie kandidatexamen till Otnäs, medan Handelshögskolans studerande på magisternivå fortfarande studerar i Tölö.

Den renoverade byggnaden Kandidatcentret var tidigare Tekniska högskolans huvudbyggnad. Den ståtligaste delen av byggnaden är en solfjäderformad struktur som fungerar som tak för de två stora föreläsningssalarna i byggnaden. Foto: Aalto-universitetet/Aino Huovio

Byggnaden vid Otsvängen 1 togs i bruk år 1964 och den äldsta delen är designad av Alvar Aalto. En tillbyggnad, U-flygeln som färdigställdes år 1975, planerades av Elissa Aalto. Renoveringslösningarna utvecklades tillsammans med Alvar Aalto-stiftelsen och Museiverket med respekt för den ursprungliga arkitekturen och det kulturhistoriska värdet. I samband med renoveringen bevarades flera museirum, som fortfarande har kvar Aaltos originalinredning.

Utrymmen som stöder inlärning

Under renoveringen beaktades i synnerhet att utrymmena skulle vara multifunktionella och modifierbara och att lösningarna skulle stödja inlärning och kunskapsarbete. Användarna fick delta i konceptualiseringen och planeringen av utrymmena.

Utrymmen på fem våningar i U-flygeln har renoverats för ekonomie kandidatstuderande. På bilden föreläsningssal U7. Foto:Aalto-universitetet/Tuomas Uusheimo

I Kandidatcentret finns utöver föreläsningssalar också utrymmen för såväl grupparbeten som för mer ledig samvaro. I byggnaden finns också sådan service som de studerande behöver, och t.ex. språklärarna och annan personal inom universitetets lärandetjänster arbetar där i en ny form av kontor som är ett stort, aktivitetsbaserat kontor.

Under tiden som den ursprungliga biblioteksbyggnaden renoveras fram till slutet av år 2016 betjänar Aalto-universitetets bibliotek i byggnadens A-flygel som det nya Lärocentret beta.

Renoveringen omfattade en bruttoyta på ca 45 000 m². Arkitekterna NRT Ab var huvudprojekterare och NCC Rakennus Oy var huvudentreprenör. 

Den vackra arkitekturen i Aalto-salen är ett exempel på det bästa av Alvar Aalto. Foto: Aalto-universitetet/Marc Goodwin

Aalto-universitetets rektor Tuula Teeri behandlade i sitt inskriptionstal universitetens betydelse som källa för kompetens och innovationer och deras roll att få fart på ekonomin.
– Universitetet lever i tiden. Utbildning och forskning kräver dock en långsiktig strategisk vision. Precis nu görs sådana val som antingen håller Finland med i den internationella konkurrensen eller placerar oss på åskådarplats på bakre raden. Därför måste vi nu göra kloka val, betonar Teeri vid Aalto-universitetets inskription, som ägde rum på campus Otnäs den 1 september.

Teeri påminner om vårt ansvar att se mot framtiden.

Det är vi som bär ansvaret för att utbilda dem som ska bygga Finland ännu efter flera decennier. Hurdana kunskaper och hurdan kompetens behöver de för att skapa ett bättre samhälle, effektivare vård och behandlingar, ny design, teknologi som gör livet lättare eller för att skapa nya industriella innovationer?

Aalto-universitetets campus Otnäs är redan nu ett internationellt betydande regionalt kunskapskluster.
– Vi fortsätter vårt målmedvetna arbete för att göra vårt innovationsekosystem ännu attraktivare internationellt sett och för att attrahera nya investeringar till området.
- Internationalism och mångkulturalism är en oskiljaktig del av Aalto-universitetet och öppenhet är ett av våra värden. Finland måste kunna erbjuda de unga tillräckliga möjligheter för att de ska vilja stanna i eller återvända till Finland för att bygga upp vår framtid. Den kreativitet och den rikedom som uppstår i mötena mellan olika idéer, kulturer, branscher, områden och människor står i fokus i Aalto.

Rektor Teeri hälsade i sitt tal Handelshögskolans kandidatstuderande välkomna till campus Otnäs. De flyttar i höst från Tölö till det nyrenoverade byggnaden Kandidatcentret i hjärtat av Otnäs.

Statsminister Sipilä: Universiteten i nyckelställning för Finlands framgång

Även statsminister Juha Sipilä betonade universitetens roll i att bygga ett framgångsrikt Finland. Han lyfte särskilt fram digitaliseringens betydelse.

– På längre sikt avgörs vår levnadsstandard av hur värdefullt det arbete är som görs i vårt land och hur effektivt vi agerar. Universitetens och i synnerhet Aalto-universitetet innehar en viktig roll i satsningarna. Det utvecklingsarbete som görs vid universiteteten och i företagen är i nyckelställning när det gäller Finlands framgång, sade statsminister Sipilä i sitt tal.

– Digitaliseringen betonas i regeringsprogrammet. Digitaliseringen och olika tillämpningar kring digitaliseringen är en stor forskningsenhet vid Aalto-universitetet. Jag anser det vara av största vikt att de kunskaper i branschen som finns i Aalto-universitetet utan begränsningar kan tas i bruk av samhällets beslutsfattare när regeringens planer för digitaliseringen utvecklas vidare, fortsatte statsministern.

Styrelseordföranden för Aalto-universitetets studentkår Niko Ferm kommenterade de nedskärningar som regeringen planerar.
– Regeringens åtgärder tvingar universiteten till att fundera över sin egen kärnverksamhet och till att fatta strama beslut. Situationen tvingar universiteten att fokusera, i stället för att bredda såsom de gjort under många år tidigare. Genom de här åtgärderna kommer nivån på utbildningsprogrammen runtom i Finland förhoppningsvis att bli bättre. Vid Aalto har det gjorts ett omfattande arbete kring just detta och precis i rätt riktning.

Rektor Tuula Teeri utnämnde professorn i finansiering vid Handelshögskolan, Matti Keloharju, till Aalto-professor som erkänsla för hans betydande vetenskapliga meriter. Vid inskriptionen höll professor Keloharju Aalto-föredraget, som handlade om forskning med utnyttjande av mycket stora datamängder. Vid inskriptionen delades priser ut till universitetets personal och studerande.

Rektor Tuula Teeri, inskriptionstal 1.9.2015 (pdf)

Statsminister Juha Sipilä, tal 1.9.2015 (vnk.fi)

Styrelseordföranden Niko Ferm (AUS), tal 1.9.2015 (pdf)

Mer information:

Kommunikationschef Anu Salmi-Savilampi
Aalto-universitetet, tfn 050 464 4585

Aalto-universitetet antog 1657 nya studerande i den gemensamma ansökan samt i de separata ansökningarna. De erbjudna studieplatserna togs emot av 1527 studerande. Av de nya studerandena inleder 288 sina studier vid Högskolan för ingenjörsvetenskaper, 389 vid Handelshögskolans enheter i Helsingfors eller S:t Michel, 114 vid Högskolan för kemiteknik, 260 vid Högskolan för teknikvetenskaper, 238 vid Högskolan för elektroteknik och 168 vid Högskolan för konst, design och arkitektur.

Därtill fick sammanlagt 733 sökande studieplats genom antagningen till magisterprogrammen. Antalet sökande uppgick till 2240. Ansökningstiden till magisterprogrammen gick ut i slutet av januari.

Datateknik populäraste ansökningsalternativet inom teknik

I år sökte sammanlagt 3496 personer till högskolorna som ger utbildning i teknik och arkitektur. Jämfört med år 2014 minskade antalet sökande med 4,2 procent. Kvinnornas andel av de nya studerandena är 25,4 procent.

De högsta poänggränserna bland de tekniska ansökningsalternativen gällde arkitektur, produktionsekonomi, bioinformationsteknologi, teknisk fysik och matematik samt datateknik. Bland alla program samlade informationstekniken det största antalet sökande och antalet förstahandssökanden var 382 i DIA-urvalet. 

Fortsättningsvis hård konkurrens till Handelshögskolan

Allt som allt sökte 3773 personer in till Aalto-universitetets handelshögskolas enhet i Helsingfors. Andelen sökande som fick studieplats var 8,9 procent. Antalet sökande var så gott som oförändrat i jämförelse med året förut. För tredje gången erbjöds studieplatser till dem som haft framgång i den nationella Ekonomiguru-tävlingen. Även denna gång tog alla tre som fick erbjudandet vara på tillfället och inleder sina studier nu.

I antagningen till magisternivån tidigare i vår godkändes 261 sökande till Handelshögskolan för studier som leder till ekonomie magisterexamen. Studieplatserna söktes av 548 personer.

Till Handelshögskolans kandidatprogram International Business vid enheten i S:t Michel antogs 82 nya studerande för att avlägga ekonomie kandidatexamen på engelska (BS & BA). Andelen sökande som fick studieplats vid enheten i S:t Michel var 9,6 procent. Antalet ansökningar var sammanlagt 858 från 72 olika länder.

Antagningen av studerande till programmet i S:t Michel sker separat. De som antagits år 2015 får även automatiskt studierätt till EM-examen vid Handelshögskolans enhet i Helsingfors, där de kan fortsätta sina studier efter sin ekonomie kandidatexamen vid enheten i S:t Michel.

Till konst- och designutbildningarna antogs 7,2 procent av de sökande

I år sökte sammanlagt 2056 personer till utbildningsområdet för konst vid Aalto-universitets högskola för konst, design och arkitektur. Av dem lämnade 1549 personer in förhandsuppgifterna. Bland de sökande antogs 112 personer, alltså 7,2 procent, till studier för konstkandidatexamen. Kvinnornas andel av de nya studerandena inom konst och design är 69,6 procent. De flesta ansökningarna gällde huvudämnena bildkonstpedagogik, grafisk design och mode. Antalet sökande var så gott som oförändrat i jämförelse med året förut.

Tidigare i vår godkändes 210 sökande till studier på magisternivå vid Högskolan för konst, design och arkitektur. Studieplatserna söktes av 1134 personer. 

Som vicerektor fr.o.m. 15.10.2015 ansvarar dekanus Anna Valtonen för helheten konst och kreativ praxis i en omfattning som täcker hela Aalto-universitetet.

– Konst och design är en viktig del av det flervetenskapliga Aalto. Med utnämningen ville vi stärka den roll som konsten och den kreativa praxisen spelar i hela universitetet. Annas bakgrund och mångsidiga kompetens ger alldeles utmärkta förutsättningar för vicerektorsuppgiften, säger Aalto-universitetets provost Ilkka Niemelä.

Valtonen har varit medlem av Aalto-universitetets styrelse åren 2008–2014. Hon har varit dekanus för Aalto-universitetets högskola för konst, design och arkitektur sedan april 2014. Valtonen är styrelsemedlem även vid den danska arkitekthögskolan i Aarhus. Före Aalto-universitetet verkade Valtonen som rektor för Designhögskolan vid Umeå universitet. Valtonen avlade konstdoktorsexamen vid Konstindustriella högskolan år 2007, där hon har arbetat även som forskare och styrelsemedlem. Åren 1997–2009 arbetade Valtonen med olika uppdrag i Nokia, senast med titeln Head of Design Research & Foresight.

Mer information:

Aalto-universitetet
Kommunikationen
Laura Siira
tfn 046 923 1633
laura.siira@aalto.fi

Photo: Aalto-universitetet, Anni Hanén

Marjaana Tanttu blev inspirerad av återvinningsfibern och ville framhäva de bästa sidorna av den. Foto Eeva Suorlahti

Det milt färggranna stickade materialet har en sidenaktig yta som glänser svagt. Det är svårt att tro att råvaran till det kan komma från en återvinningslåda på den egna bakgården.

”Man skulle aldrig kunna gissa att textilierna är gjorda av papp utifrån hur de känns eller doftar”, intygar Marjaana Tanttu, doktorand i textilkonst vid Aalto-universitetet. Hon var en av deltagarna i ett samarbetsprojekt som finansierades av Tekes och där en forskningsgrupp under ledning av professor Herbert Sixta vid Aalto-universitetet utarbetade spinnmetoden Ioncell-F och med hjälp av den framställde textilfiber av återvinningspapper och -papp tillsammans med VTT.

Till skillnad från viskosproduktionen som är påfrestande för miljön, används giftfria, flytande salter, som tagits fram av professor Ilkka Kilpeläinen vid Helsingfors universitet, för att lösa upp cellulosan vid metoden Ioncell-F. Med samma metod har man framställt fiber av björkcellulosa som en del av FIBICs forskningsprogram. Av denna fiber har man framställt accessoarer och en klänning i samarbete med Marimekko. 

”Som designer blev jag inspirerad av återvinningsfibern och jag ville framhäva de bästa sidorna av den. Enfärgade stickade tyger lyfter fram materialens vackra nyanser som sådana, och en provbit som framställts av färgat garn visar att materialet också kan färgas med de reaktivfärger som vanligen används inom industrin. Jag utförde också tester för att undersöka hur materialets egen färg inverkar på resultatet av färgningen. Man kan använda betydligt mindre mängd färg för att färga en brun botten tegelröd än för att färga en vit botten. Det skulle vara bra om man med hjälp av återvinningsfibern kunde minska miljöbelastningen också i senare skeden av textilproduktionen ”, tillägger Marjaana Tanttu.

Mindre energi och kemikalier

Resultaten av samarbetsprojektet är så lovande att deltagarna i oktober tilldelades The European Paper Recycling Award av The European Paper Recycling Council. Ur miljösynvinkel är papper och papp för återvinning bra råvaror för textilier, inte enbart för att det är fråga om återanvändning av material, utan också för att det krävs minimal bearbetning.

”Det krävs mer kemikalier och energi för att rena björkcellulosa än för att rena papper och papp”, förklarar forskardoktor Michael Hummel som arbetar i professor Sixtas forskningsgrupp.

”Däremot är det mycket enklare att spinna björkcellulosa. Därför måste VTT under ledning av Ali Harlin utveckla förbehandlingsmetoder för att få fram egenskaper hos papper och papp som passade för att spinna mycket fina fibrer.”

Forskarstuderande Yibo Ma vid Aalto-universitetet ansvarade för spinnandet av fibern och testade många olika råvaror. Marjaana Tanttu valde till slut fibrer som spunnits av återvunnen papp och som innehöll 15 procent lignin, eftersom nyanserna på dem passade ihop på ett vackert sätt.

”Det var givande att se hur man genom att samarbeta kunde skapa ett sådant exklusivt material av papp. Men de galnaste experimenten fick jag dock glömma, eftersom det fanns så liten mängd material.  Jag hade aldrig tidigare färgat garn i partier om två gram ”, ler hon.

Det kommer dock att dröja flera år innan återvinningsfibern finner sin väg från laboratoriet till butikshyllorna. Fibern är redan starkare än många andra cellulosabaserade fibrer på marknaden. Nästa utmaning blir därmed att skala upp produktionen.

”Av den anledningen måste vårt konsortium testa hur man till exempel avlägsnar bläck från återvinningsmassa”, berättar Michael Hummel.

Ytterligare information:

Herbert Sixta
herbert.sixta@aalto.fi

Michael Hummel
michael.hummel@aalto.fi

Marjaana Tanttu
marjaana.tanttu@aalto.fi

Ali Harlin
ali.harlin@vtt.fi

Projektet Design Driven World of Cellulose  som finansierats av Tekes

Finnish Bioeconomy Cluster FIBIC

Aalto-universitetet inleder samarbetsförhandlingar som omfattar hela personalen med undantag av professorerna. Syftet är att avpassa universitetets verksamhet efter den försvagade ekonomiska situationen, så att framtiden för undervisningen, forskningen och innovationsverksamheten kan tryggas på lång sikt.

- Under Aalto-universitetets första verksamhetsår har det genomförts omfattande förändringar och våra resultat har utvecklats väldigt bra. Detta har krävt mycket arbete och sakkunskap av vår personal. Även om resultaten är goda är universitetets ekonomiska situation väldigt stram, eftersom Finlands regering har beslutat att göra betydande nedskärningar i universitetens finansiering, säger Aalto-universitetets rektor Tuula Teeri.

Staten skär ner på finansieringen till Aalto-universitetet med cirka 66 miljoner euro fram till utgången av år 2018. Nedskärningarna gäller bland annat den finansiering som universitetet tilldelas av undervisnings- och kulturministeriet, men också nedskärningar i finansieringen från Tekes.  

- Vi har redan tidigare inriktat våra resurser på forskningen och undervisningen samt effektiviserat vår verksamhet. Dessvärre är de sparåtgärder som genomförts inte tillräckliga. Vi försöker genomföra en betydande del av de kommande besparingarna i kostnaderna för lokaler och anskaffningar, men tyvärr bedömer vi att vi inte kommer att kunna undvika att sparåtgärder riktas mot personalen, säger Tuula Teeri.

Universitetet försöker balansera sin ekonomi genom att öka finansieringen från andra håll och genom att minska på kostnaderna. Vi försöker skaffa tilläggsfinansiering bland annat genom att öka den konkurrensutsatta forskningsfinansieringen och genom att använda avkastningen från placeringsverksamheten. Sparbehovet uppskattas till 37 miljoner euro, och vi strävar efter att uppnå över hälften av besparingarna genom att minska på kostnaderna för lokaler och anskaffningar. När det gäller personalkostnaderna krävs uppskattningsvis besparingar på ca 17 miljoner.

Förhandlingarna omfattar omkring 4 100 personer, det vill säga hela personalen med undantag av professorerna. Vid Aalto-universitetet arbetar sammanlagt cirka 4 600 personer. Enligt preliminära bedömningar uppskattas det eventuella nedskärningsbehovet till högst 350 personer.

- Det är en svår situation för personalen, men det är viktigt för oss att se till förutsättningarna för vår kärnverksamhet då finansieringen minskar. Vårt mål är att vi med de åtgärder som nu presenterats ska kunna genomföra besparingar som motsvarar de nedskärningar som vi ställts inför, samt att det inte finns behov av ytterligare sparåtgärder, konstaterar Tuula Teeri.

Mediakontakt: Aalto-universitetet, kommunikationsspecialist Eeva Lehtinen, tfn 050 321 7034, eeva.lehtinen@aalto.fi

- Vi hoppas att vårt exempel även uppmuntrar andra att delta i universitetens medelsanskaffning och på så vis främja en höjning av utbildningens och forskningens kvalitet. Med vår donation vill vi särskilt stöda universitetens profilering, specialisering och ömsesidiga samarbete, säger verkställande direktör Jorma Turunen.

- Vi tackar Teknologiindustrin för donationen som hjälper oss att även i framtiden utbilda experter med förmågan och visionen att förändra världen, säger Aalto-universitetets rektor Tuula Teeri.
- Redan nu kan vi se att våra forskares branschöverskridande arbete till exempel inom digitaliseringen och hälsoteknologin har skapat både nya kunskaper och innovationer. Med hjälp av Teknologiindustrins donation kan vi även i fortsättningen vara med och bygga upp en framgångsrik industri, ett starkare Finland och en bättre värld.

Ansökningstiden för Aalto-universitetets magisterprogram börjar på tisdagen 1.12.2015. Alla universitetets högskolor har förnyat sina magisterprogram och år 2016 kan de sökande välja mellan 71 ansökningsalternativ på utbildningsområdena inom ekonomi, konst och teknik. Majoriteten av magisterprogrammen erbjuds på engelska. Ansökningstiden utgår 15.1.2016 kl. 15.00. Ansökningsinstruktioner och ytterligare information om ansökningsalternativ finns på vår webbplats http://www.aalto.fi/sv/studies/.

Behandlingsavgiften för ansökan tas i bruk för de ansökningar som gäller utbildningar som inleds hösten 2016. Avgiften ska betalas av de sökande som ansöker med en examen som avlagts utanför EU/EES eller Schweiz. Behandlingsavgiften betalas åt Utbildningsstyrelsen (OPH). Mer information: https://studieinfo.fi/wp/stod-for-studievalet/gemensam-ansokan/gemensam-ansokan-till-hogskolor/behandlingsavgift-for-ansokan/

Mer information om ansökan: http://www.aalto.fi/sv/studies/admissions/ samt ansokningsservice@aalto.fi

Ansökningsperioden för Nordic Master program ordnas 1.12.2015-15.1.2016. Ytterligare information om ansökan till internationella program som leder till en gemensam examen finns på vår webbplats http://www.aalto.fi/sv/studies/admissions/international_double_degree_programmes/.

Kandidaterna som studerar produktutvecklingsfärdigheter för arbetslivet fick agera på allvar då studierna i biämnet Aaltonaut inleddes på Design Factory den här terminen.

Aaltonaut för samman kandidatstuderande från alla högskolorna vid Aalto. I Bootcamp-veckoslutet som ordnades i oktober deltog trettio studerande. Man utgick från en problembaserad undervisning i produktutveckling med teamarbete som ett nyckelord.

– Vi vill involvera designer, businessfolk och ingenjörer i ett och samma arbete redan i början av studierna och lära dem att kommunicera med varandra. Att se problem ur olika perspektiv medför något nytt för alla. Den som i arbetslivet tipsar om att det finns ett behov av en designer är inte själv designer utan ingenjör eller ekonom, konstaterar Elina Kähkönen som är ansvarig lärare för Aaltonaut.

Lördagens uppgift kom från företaget Planmeca som tillverkar tandvårdsanordningar. Var och en av de sex grupperna hade till uppgift att planera och tillverka en prototyp för en anordning som behövs för att stödja huvudet vid tandröntgen. Patientens huvud får inte röra sig under bildtagningen och användarkomforten hos anordningen bör vara hög. Grupperna hade sex timmar på sig och skulle be om assistans av minst en person som inte hörde till gruppen. 

Den som är nyfiken får fråga

Workshopen Puuhabunkkeri började genast myllra av aktivitet. Timi Tiira i grupp 2 satte fast ett pannstöd av tyg på trästolpar. I materialförrådet hade gruppen hittat byggmaterial såsom gamla skosulor, skumgummi, wellpapp och fanerbitar.

– Jag fascineras av problemlösningen i anslutning till Aaltonaut. För en stund sedan gick vi till matbutiken i Otnäs och pratade med folk. Överraskande många hade erfarenheter av tandröntgen. Jag ringde också min gudmor som är tandläkare och hon sade att småbarn ofta har svårigheter med att hålla huvudet stilla, berättar Tiira som studerar vid Högskolan för elektroteknik.

Aaltonaut innebär att studerande från olika branscher arbetar i ett team. Saana Sainio (till vänster), Aleksi Miettinen och Suvi Majander håller på med planeringsarbetet.

Aaltonaut uppmuntrar studerande till nyfikenhet, initiativtagande och förmåga att agera. De som vill delta i programmet ska skriva ett motivationsbrev som Mari Hirvi gjorde i form av en videofilm.

– Jag berättade att jag vill komma med och göra saker som annars inte hör till mitt utbildningsprogram. Det är trevligt att se hur det går att förena det egna kunnandet med aktiviteter av det här slaget, säger Hirvi som går andra årskursen vid Högskolan för teknikvetenskaper.

Lärarna Meri Kuikka (till vänster) och Tuomas Paloposki (andra från höger) hjälper grupperna att gå vidare. På bilden studerande Jukka Song (till höger), Aino Ruohola och Tuomas Burakowski.

Vid en lärarkonsultation på eftermiddagen gav grupperna en mellanrapport om arbetet. De dryftade också bland annat hur patientens huvudform bör beaktas och hur man på ett förutseende sätt bör agera med tanke på rullstolsbundna patienter. En deltagare hade ringt sin kompis som studerar design. Under tiden passade återigen grupp 3 på att utomhus låta förbipasserande testa de prototyper som gruppen hade tillverkat.

Out-of-the-box-tänkande

Efter sex timmars arbete och gratis pizzor som togs emot med glädje var det dags att framföra det slutliga arbetet. Tiden hade begränsats till tre minuter men framförandet kunde ske på vilket sätt som helst från sång till teater. Allt gick på engelska precis som i fråga om alla Aaltonaut-kurser.

Estraden fylldes i tur och ordning av de olika produktutvecklingsteamen. Ett team hade gjort en totalomvandling av patienternas upplevelse av tandröntgen, ett annat hade dragit nytta av mindfulnessövningar och ett tredje redogjorde för sin produkt via en teaterföreställning. Genom kamratrespons berömde deltagarna varandra för god kundkännedom, out-of-the-box-tänkande och insiktsfull design. Vinnarlaget fick Aaltonaut-munkjackor.

Biämneshelheten har således startat och den första kursen inleds i januari. I början av kursen Product analysis får de studerande montera ned en anordning som levererats av en företagskompanjon. I och med det startar för anordningens del en ny resa från en produktidé till en produkt på butikshyllan.

Elina Kähkönen hoppas att också nya studerande kommer med insiktsfulla uttalanden av det slag som en av fjolårets ingenjörsstuderande gjorde. Denne konstaterade att: "Utgångspunkten för produktutvecklingen är det behov som användarna har och inte det vi vill eller det vi kan göra”.

Tekst: Marjukka Puolakka

Foton: Aalto-universitetet, Aino Huovio

Duon som drog en stor studerandepublik ville uppmuntra åhörarna till att bredda levnadssfären genom att som utbytesstuderande söka sig till länder utanför Finlands gränser.

- Att delta i studerandeutbytet är den mest värdefulla investering som man någonsin kan göra. De saker som sist och slutligen är betydelsefulla för oss är de som vi upplever och får vara med om och de saker som vi gör tillsammans med andra. Riku och Tunna underströk dessutom att de här sakerna ofta är sådana som innebär att vi överskrider våra egna gränser.

Duon Madventures är van vid att överskrida sina gränser och har ett stort antal äventyr från olika håll i världen bakom sig. Riku och Tunna anser att det alltid är berikande att kliva ur sin egen bekvämlighetszon.

Som tumregler för en internationalisering tog de fram följande fem teser:

1. Generalisera inte, ha inte förutfattade meningar, fråga i stället! Fördomar är ett hinder för att göra saker som kan vara befriande.
2. Ät lokal mat. Maten är det enklaste sättet att bekanta sig med den lokala kulturen.
3. Satsa på att möta människan. Att nätverka hör till de viktigaste mellanmänskliga företeelserna.
4. Våga prata. Skäms inte för din accent. Lär dig nya språk.
5. Våga bli världsmedborgare. Finland är bara en liten del av världen.

Riku och Tunna höll föreläsningen för sin entusiastiska och frågvisa publik i den fullsatta A-salen på Otsvängen 1 på eftermiddagen fredagen den 4 december.

Foton: Aki-Pekka Sinikoski

På Aalto-universitetets campus i Otnäs pågår omfattande byggarbeten. På ett centralt område i Otnäs mellan Otsvängen 1 och Datavägen 1, bredvid metrostationen som byggs, inleds arbetet med Väre-byggnaden. 

På grund av byggarbetsplatsen stoppas trafiken på Otnäsvägen mellan Bergmansvägen och Datavägen fredagen den 18.12. Även alla busslinjer i Otnäs börjar köra enligt undantagsrutter från och med den 18.12. Undantagsrutterna är i kraft fram till augusti år 2016 då metron börjar trafikera och då busslinjerna i Esbo förnyas.

Väre-byggnaden väntas bli klar sommaren 2018 och kommer att rymma Aalto-universitetets högskola för konst, design och arkitektur. Byggnaden kommer även att rymma det nya kommersiella metrocentret i anslutning till Aalto-universitetets metrostation. Väre grundar sig på det vinnande bidraget som Verstas Arkitekterna bidrog med i arkitekturtävlingen 2012–2013. Byggnadens bruttoarea är ca 33 000 m².

Väre byggs mitt på Otnäs campusområde. Illustration av byggnaden, vy från väster och Otnäsvägen.

- Vi vill stärka bilden av Otnäs som ett lockande kompetenscentrum för många olika aktörer. På campus byggs moderna, energieffektiva och anpassningsbara utrymmen som uppmuntrar till mångvetenskapligt samarbete och öppenhet. Samtidigt siktar vi på att effektivisera universitetets utrymmesanvändning genom alla våra investeringar i utrymmena, berättar Aalto-universitetets vice rektor Antti Ahlava.

- Förutom Högskolan för konst, design och arkitektur har även hela Aalto-universitetet, våra samarbetspartner och områdets invånare nytta av den nya Väre-byggnaden, fortsätter Ahlava.

Två stora renoveringsbyggplatser

Aalto-universitetets biblioteksbyggnad (Otnäsvägen 9) totalrenoveras som bäst och biblioteket fungerar i tillfälliga lokaler i Kandidatcentrum på Otsvängen 1 X. Lärcentret som är nytt beträffande verksamhet och servicekoncept öppnar i biblioteksbyggnaden hösten 2016.

Även den kända och anrika byggnaden som tidigare gick under namnet Dipoli (Otsvängen 24) totalrenoveras. Lokalerna och tekniken förnyas och verksamheten ändrar skepnad och blir universitetets huvudbyggnad, universitetsverksamhetens fönster utåt och mötesplats för universitetets personal, studerande, intressentgrupper och gäster. Totalrenoveringen färdigställs sommaren 2017.

Det för Aalto-universitetet viktiga mångvetenskapliga samarbetet förverkligas som bäst genom ett gemensamt campus. Genom utvecklingen av campus strävar man efter att effektivisera användningen av utrymmena i alla fastigheter vilket även leder till betydande besparingar. På Otnäs huvudcampus finns förutom de fyra tekniska högskolorna dessutom delar av Handelshögskolan och Högskolan för konst, design och arkitektur. Hösten 2015 flyttade Handelshögskolans kandidatstuderanden till Otnäs till den nyligen totalrenoverade Kandidatcentrum-byggnaden vid Otsvängen 1.

Tilläggsuppgifter:

• Utvecklingen av Aalto-universitetets campus:
  vicerektor Antti Ahlava, Aalto-universitetet,
  tel. 050 324 1179 antti.ahlava@aalto.fi
• Bygg- och trafikarrangemang:
  vd Antti Tuomela, Aalto University Campus & Real Estate,
  tel. 040 719 4007, antti.tuomela@aalto.f

Länkar:

Undantagsrutter för busserna i Otnäs (hsl.fi)
Karta över byggarbetsplatser och undantagsrutterna
Webbkameran följer byggnadsarbetet (aalto.fi)

Vid sitt konstituerande möte den 13.1.2016 utsåg styrelsen för Aalto-universitetet professorn vid Hanken Svenska Handelshögskolan, ED Anne Brunila, till styrelseordförande  och överombudsmannen vid Sitra, ED Mikko Kosonen, till viceordförande. Anne Brunila har varit medlem i Aalto-universitetets styrelse sedan år 2008, de senaste tre åren som viceordförande.

– Det har varit fint att se hur Aalto-universitetet har utvecklats till ett genuint tvärvetenskapligt och internationellt universitetssamfund, som kan förverkliga den nationella mission det fått: att skapa forskningsdrivna innovationer. Nedskärningarna i forskning och utbildning, som Finlands regering har gjort, oroar mig särskilt mycket därför att de avsevärt försämrar universitetens verksamhetsförutsättningar och möjligheterna till kompetensbaserad tillväxt i Finland, säger Anne Brunila.