Orsakar det till exempel mer skada på miljön att tillverka en lampa än att använda den hemma?

Dessa frågor har diplomingenjör Leena Tähkämö rett ut i sin doktorsavhandling som granskas vid Aalto-universitetet. Det visade sig att de största miljöeffekterna av en ljuskälla orsakas av den energiförbrukning som går åt när den används. Därför är den mest energieffektiva ljuskällan det bästa alternativet för miljön. Ju mer ljus en lampa eller armatur producerar i förhållande till den energi den förbrukar desto mer energieffektiv är den.

Glödlamporna har försvunnit från marknaden till följd av ett EU-direktiv och samma sak kommer att hända med de kvicksilverlampor som används i utebelysning. Det finns många åsikter om belysning och förändringar inom området möts ofta av negativa reaktioner.

Ljuskällans hela livscykel granskad

Enligt Leena Tähkämö är det ut miljösynpunkt befogat att glöd- och kvicksilverlamporna tas bort från marknaden, men många har tvivlat på att exempelvis de led-lampor som ersatt dem är ekologiska. I sin doktorsavhandling granskade hon därför ljuskällornas hela livscykel och beräknade miljöeffekterna i olika skeden av livscykeln.

Till en ljuskällas livscykel hör förutom användning och tillverkning också till exempel anskaffning och transport av råvaror, distribution av den färdiga produkten och återvinning. Doktorsavhandlingen presenterar fyra fallstudier om olika belysningsapplikationers och ljuskällors livscykel.

Tähkämö räknade ut miljöeffekterna hos ljuskällor som används i både inomhus- och utomhusbelysning. I utvärderingen ingick olika ljuskällor, såsom glödlampor, energisparlampor, led-lampor och lysrörslampor.

– Alla skeden i livscykeln hade betydelse, men mycket mindre än energiförbrukningen under den tid då ljuskällan används.

Belysningen har stor betydelse för miljön

Belysningen är en väsentlig del i människors liv, men den står för ungefär en femtedel av energiförbrukningen i världen.

– Det är inte småpotatis. Det är motiverat att byta ut ljuskällorna mot mer energieffektiva alternativ.

Enligt Tähkämö är led ofta den mest energieffektiva ljuskällan, men så är ändå inte alltid fallet.

– För helheten är det allra mest miljövänliga alternativet en lampa som jämfört med andra förbrukar minst energi i förhållande till det ljusflöde den producerar.

Doktorsavhandling (pdf)

Mer information:

Leena Tähkämö
tfn. 050 316 0993
leena.tahkamo@aalto.fi
Högskolan för elektroteknik

Undervisningen kommer delvis att ske på engelska. Även om biämnet på 25 sp kan bestå av Aaltonaut-kurser tillåts också flexibilitet i studieplaneringen och kursalternativ som kompletterar utbudet. Aaltonaut-biämnet kan utvidgas och Aaltonaut-studenter erbjuds att integrera språk- och kommunikationsstudier, praktik, utbytesstudier och ett tvärvetenskapligt kandidatarbetsseminarium (till och med 50 sp). 

Genomförandet av Aaltonaut-kurserna baserar sig på undersökande och problemcentrerad inlärning och grupparbeten i tvärvetenskapliga grupper. Målet är att komplettera den akademiska studiehandledningen med arbetslivsmentorverksamhet. Studerande som avlagt biämnet behärskar i tillämpliga delar grunderna inom produktutveckling, affärsverksamhet och vetenskaplig forskning. Biämnets allmänna förberedande mål är att stärka entreprenörsattityden och finslipa teamwork- och kommunikationsförmågan. Egenskaper en Aaltonaut önskas besitta är nyfikenhet, mod, initiativförmåga och förmåga att lägga manken till.

Vi tror att Aaltonaut-biämnet gör en kandidatexamen mer attraktiv i konkurrensen om en plats på magisterstudier och i arbetslivet. Studerande som antagits till kandidatstudier vid Aalto-universitetet i maskinbyggnadsteknik, industridesign och ekonomi under hösten 2013 (eller tidigare) kommer att bjudas in till Aaltonaut. Biämnet startar under den senare perioden av hösten 2013 med en inbjudan till ungefär 30 studerande.

Om du vill ha mer information kontaktar du professor Kalevi Ekman (kalevi.ekman@aalto.fi), ansvarig lärare Elina Kähkönen (elina.kahkonen@aalto.fi), utvecklingsexpert Maria Clavert (maria.clavert@aalto.fi) eller går till http://aaltonaut.aalto.fi.

Som avslutning på sitt besök i Finland besök kronprins Haakon Aalto-universitetet. Han träffade rektor Tuula Teeri och annan ledning samt forskare och studeranden vid universitetet.

Universitetets toppforskning presenterades för kronprinsen av professor Tapio Lokki, som demonstrerade de nya metoder med hjälp av vilka hans forskningsgrupp kunnat göra noggranna jämförelser av akustiken i olika konsertsalar i Europa. Kronprinsen var speciellt intresserad av hur konsertsalen i Stavanger hade placerat sig i jämförelsen.

Kronprinsen bekantade sig även med Design Factory (bilden överst). Speciellt den kastbara mikrofonen Catch Box, produkten av ett startup-företag som fötts vid Aalto-universitetets kuvös, intresserade kronprinsen. Besöket avslutades med en visit på ett seminarium i musikexport, arrangerat av Music Finland och Music Norway.

Foton: Aalto-universitetet / Mikko Raskinen

Alla föreläsare är Aalto-universitetets Associate Professorer eller Full Professorer inom tenure track.

Välkommen till professorsinstallationen onsdagen den 11 december 2013 klockan 14, Otsvängen 1, Esbo. (Evenemangen i kalendern)

Programmet (pdf)

Föreläsningarna är på populärvetenskaplig engelska. Tillställningen är
öppen för alla – professorer, studerande, forsknings- och undervisningspersonal, servicepersonal samt allmänheten.

Ämnen och föreläsärna:

“Engineering materials, through the looking-glass”
– “Konstrukstionsmaterial i Underlandet”
Sven Bossuyt, Associate Professor

Högskolan för ingenjörsvetenskaper, Institutionen för produktutveckling och produktion

“New functional inorganic materials”
– “Nya funktionella oorganiska material”
P. Shiv Halasyamani, Full Professor

Högskolan för kemiteknik, Institutionen för kemi

“Behavioral Biases: The Good, the Bad and the Ugly”
 – “När placeraren gör felbedömningar”
Matti Keloharju, Full Professor

Handelshögskolan, Institutionen för finansiering

“HR capabilities in multinational corporations”
 – “HR-kompetens i multinationella företag”
Kristiina Mäkelä, Associate Professor

Handelshögskolan, Institutionen för ledarskap och internationell affärsverksamhet

“3D-printing can change the world” – “3D-utskrifter kan förändra världen”

Jouni Partanen, Full Professor

Högskolan för ingenjörsvetenskaper, Institutionen för produktutveckling och produktion

“Space, the final frontier” – “Expedition till solsystemet“

Tuija Pulkkinen, Full Professor

Högskolan för elektroteknik, Institutionen för radiovetenskap och -teknik

“Solid state thermomechanical joining and processing: An old source of permanent innovation” – “Termomekanisk sammanfogning och behandling: en gammal källa till ständig innovation”
Pedro Vilaça, Associate Professor

Högskolan för ingenjörsvetenskaper, Institutionen för produktutveckling och produktion

See biograferna på engelska

Nu är sjalen färdig. Den glöder i vitt, ljusblått och solgult. Det är världens första textilprodukt av Ioncell-cellulosafiber.

Cellulosafiber är ett ekologiskt alternativ till bomull och viskos. Bomullsproduktionen kräver enorma mängder vatten och stora odlingsarealer, medan viskos tillverkas med hjälp av mycket farliga kemikalier.

Fibern framställdes med en ny metod som har utformats vid Institutionen för trädförädlingsteknik. Metoden baserar sig på joniska lösningsmedel som har utvecklats vid Helsingfors universitet.

Forskarna skulle ändå inte ha nått slutresultatet utan hjälp och tog med en textilkonststuderande i projektet. Marjaana Tanttus uppgift var att spinna fibrerna till garn och sticka en sjal av garnet.

Projektet visade att cellulosabaserad textilfiber bevisligen kan förädlas till en kvalitetsprodukt.

Allt rätt på första försöket

Fibrerna spanns till garn vid Borås universitet i Sverige, där Tanttu tillbringade två dagar i september. I Finland stickades en liten provbit av garnet på stickmaskin. Det gjordes för att testa att materialet säkert kan användas i maskinen.

Sedan färgade Tanttu en del av garnet blått och en del gult.

Sjalen av cellulosafiber är behaglig och känns ungefär som bomull, och enligt Tanttu betedde sig inte garnet avvikande på något sätt. Hon hade ändå inte råd att misslyckas.

Det fanns bara 300 gram garn från början och efter svinnet under spinningen återstod bara 186 gram. Därför måste Tanttu noggrant räkna ut hur mycket garn hon skulle färga till den gula randen och den blå figuren. Hon berättar att hon kontrollerade uträkningarna minst tio gånger innan hon började färga.

– Produkten måste planeras mycket noga. Om det hade funnits mera material skulle jag ha kunnat experimentera, men nu måste jag lyckas på första försöket. Lyckligtvis har jag specialiserat mig på stickning och gjort mitt examensarbete om det, så jag vet hurdana strukturer som fungerar.

Bekant med materialet

Under arbetet med sjalen lärde sig Tanttu väldigt mycket om textilprocessen. Tidigare hade hon inte haft möjlighet att tillverka garn och ta del av alla faser i processen. Även om det tekniskt sett inte var särskilt annorlunda att sticka av cellulosafibergarnet var det emotionella bandet till materialet desto starkare.

– Om jag väljer ett yllegarn i hyllan har jag ingen uppfattning om var fåret har gått på bete. Nu har jag själv sett hur mycket tid och energi det har gått åt till att framställa materialet.

Att arbeta tillsammans med forskare i Institutionen för trädförädlingsteknik gav en textilkonststuderande nya insikter.

– När man arbetar med experter inom andra branscher ser man saker ur nya perspektiv. I sådana här samarbetsprojekt inser man också vad man själv kan. När man umgås med sina studiekamrater förlorar man lätt begreppet om hur mycket man har faktiskt har lärt sig under studiernas gång.

Text: Tea Kalska
Photo: Mikko Raskinen

Projektet genomfördes inom Finnish Bioeconomy Cluster FIBIC Oy:s forskningsprogram FuBio Cellulose.

Fibern har utvecklats av professor Herbert Sixtas forskningsgrupp vid Högskolan för kemiteknik.

Under knappt fyra veckor ordnades tvärvetenskapliga workshoppar och kurser samt besök till olika ställen. Starka teman var entreprenörskap, innovationer, hållbar utveckling och kulturutbyte.

Robert Nuorteva från Handelshögskolan berättar om sin resa:

– Vi fick ta del av både vildvuxen afrikansk natur och miljonstädernas vimmel. Vi arbetade såväl med grundläggande problem vid extrem fattigdom som med ny teknologi.

Miljöerna varierade och de studerande besökte många olika platser, men enligt Nuorteva var två saker särskilt tydliga under hela resan: gemenskapen och en atmosfär som uppmuntrade till djupsinnigt tänkande.

I Sini Koivistos och Krista Meskanens workshop Building connections byggde deltagarna en traditionella afrikansk hydda. Bild: Mari Terrio

– När jag ansökte om att få delta i resan kände jag ingen av de andra deltagarna, vilket gjorde det hela ännu mer spännande. Alla var olika som personer, men likheterna visade sig fort – var och en uppskattade att höra till en grupp, att lära av andra, att stiga ut ur sin egen bekvämlighetszon och att pröva på nya saker.

– Värmen i gruppen spred sig också till de lokala invånarna – bokstavligen. I Zambia byggde vi nämligen en bastu där byborna fick bada bastu för första gången i sitt liv. Utöver berättelser vid brasan, gemensamma musikstunder och andra oförglömliga upplevelser skapades också konkreta band och samarbeten, för en del av projekten kommer att få en fortsättning.

I workshopparna utbyttes tankar i små grupper. Bild: Jukka Eerikäinen

I de workshoppar som handlade om djupsinnigt tänkande funderade de studerande på sitt eget liv och på medveten närvaro. Framför allt i början av resan fanns det utmärkta möjligheter till självreflektion, menar Nuorteva.

– Vi tillbringade en vecka i ett naturreservat i Zambia, bland savanner och vilda djur, utan kontakt till resten av världen. Under den här tiden sammansvetsades vår grupp och vi lyckades skapa en stadig grund för projekten under resten av resan.

– Vardagslivet fylls ofta av ett myller av meddelanden när vi ständigt bombarderas via e-post, Facebook, Whatsapp och andra liknande medier. Vi är ständigt nåbara, men ofta inte alls närvarande. Ibland är det bra att stänga informationskranarna – och till exempel resa till Afrika.

Hennes femårsperiod börjar den 1 mars 2014 när högskolans nuvarande dekanus Helena Hyvönens period som dekanus upphör.

Valtonen arbetar sedan 2009 som rektor för Designhögskolan vid Umeå universitet.

Anna Valtonen har avlagt konstdoktorsexamen vid Konstindustriella högskolan 2007 och har arbetat i högskolan som forskare och styrelsemedlem. Hennes forskning har speciellt inriktat sig på finsk designhistoria och på olika designorganisationer. Hon har även varit gästforskare och -professor vid handelshögskolan ESSEC i Frankrike.

Valtonen arbetade på Nokia 1997–2009 i olika uppdrag, senast med titeln Head of Design Research & Foresight. Valtonen har varit medlem i styrelsen för Aalto-universitetet från och med 2008 och i styrelsen för Aarhus School of Architecture från och med 2012.

- Anna Valtonen är en ansedd expert som har en djup förståelse för branschen, ledarkompetens och akademisk erfarenhet. Jag gläder mig åt att vi får henne att leda Högskolan för konst, design och arkitektur och universitet mot målet, säger Aalto-universitetets rektor Tuula Teeri.

- Dekanus Helena Hyvönen har framgångsrikt lotsat högskolan genom stora förändringar och för det vill jag framföra ett stort tack till henne, fortsätter Teeri.

Dekanus uppgift vid Aalto-universitetet är att leda högskolans verksamhet inom ramen för universitetets strategiska riktlinjer samt att delta i den långsiktiga utvecklingen av Aalto-universitetet som medlem i ledningsgruppen. Dekanus ansvarar för den övergripande utvecklingen av högskolans verksamhet och internationella konkurrenskraft, fördelningen av resurserna i högskolan inom ramarna för universitetets verksamhetsplan och budget samt för rekryteringen av forskare och undervisningspersonal enligt riktlinjerna för Aalto-universitetets karriärsystem.  

Mer information:
Rektor Tuula Teeri, Aalto-universitetet
tfn 050 512 4194 (assistent Harriet Jehkonen)
president@aalto.fi

Professor Anna Valtonen
anna.valtonen@dh.umu.se
tfn. +46 70-8455353

Ansökningen sker enligt utbildningsområde via Aalto-universitetets gemensamma elektroniska ansöknings- och antagningssystem Apply. Ansökningstiden går ut 31.1.2014.

Under ansökningsperioden erbjuder Aalto-universitetet över 100 ansökningsalternativ på finska, svenska eller engelska. De tre utbildningsområdena har två gemensamma magisterprogram: Creative Sustainability och International Design Business Management.

Länk till ansökningssystemet: apply.aalto.fi

Mera information om ansökningen och antagningen på Studier och program -sidan
och per e-post: ansokningsservice@aalto.fi

Kontoret är stängt:

• 24-26.12.2013 (jul)
• 1.1.2014 (nyårsdag)
• 6.1.2014 (trettondedag)

Ansökningsservice önskar alla sökande God Jul och ett Gott Nytt År!

Evenemanget och utställningen har årligen ett nytt tema och i år lyder rubriken Dreams Made Real. För utställningens tematiska koncept står formgivaren och Aalto-universitetets alumn Arni Aromaa.

Aalto-universitetets studerande behandlar i sina arbeten den snabbt föränderliga världen. I de utexaminerades arbeten presenteras intressanta synvinklar på och fördomsfria visioner av hur vår tids globala utmaningar kan lösas. De återspeglar hopp och entusiasm på tröskeln till nya möjligheter.

Masters of Aalto ordnas i Kronmagasinen i korsningen av Tavastvägen och Brädgårdsgatan i Helsingfors. Den 121-åriga byggnaden som ägs av Helsingfors stad har tidigare fungerat som statens spannmålsmagasin och öppnas nu för första gången för allmänheten.

Utöver utställningen inbjuder Aalto-universitetet publiken till seminarier, verkstäder och andra tillställningar. 

16.5 funderar seminariet Me and We på kreativiteten och hur den kreativa processen förändras i takt med världen omkring oss. Finns det utrymme för kreativitet och hur kan man stöda kreativiteten i en hektisk värld? I diskussionen deltar bland andra Senior Design Specialist Paula Bello från KONE och VD Kigge Hvid, från den danska organisationen Index: Design to Improve Life. Seminariet går på engelska.

14.5 diskuterar seminariet Co-creating sustainable opportunities for all teman som urbanisering, socialt entreprenörskap, hur man ändrar på modellerna för affärsverksamhet och hur vi bygger en hållbar framtid. Seminariet går på engelska.

21.5 går seminariet Hyvinvoinnin muotoilu – julkisia palveluja kehittämässä (Att formge välfärden – utveckling av offentliga tjänster) bland annat in på formgivningens roll i ekvationen för växande behov och sinande resurser. En god formgivning eller design baserar sig på en realistisk uppfattning av verkligheten och av hurdana följder nya lösningar kan ha.  Seminariet går på finska.

18–19.5 presenterar försäljningsevenemanget ARTS Exposed en samling nyheter och egna klassiker av alumner och studerande vid Aalto-universitetets högskola för konst, design och arkitektur. Nu ställs flera enskilda föremål och mer kortserieproduktioner ut till försäljning än tidigare: Plock ur en samling modeillustrationer av den lovande unga Johanna Härkönen och av den redan meriterade Minni Havas (Minni f. Ronya). Unikat och kortserieproduktion av Veera Kulju (Raivio & Kulju) som arbetar på gränsytan mellan konst och design, samt av den unga Matias Liimatainen som håller på att avsluta sina studier i keramik- och glaskonst. I evenemanget deltar också möbelformgivare såsom Mikko Paakkanen, POIAT, och StudioHH från Lahtis. Bildkonstnären Jenni Rope bidrar till ARTS Exposed med såväl målningar som serier och konstböcker från eget förlag.

Under evenemanget i Kronmagasinen kan man också köpa produkter av formgivarna och besöka ett kafé som drivs av studerande.

På MoAs webbplats moa.aalto.fi finns det mer information om ovan nämnda tillställningar och om övriga evenemang samt presentationer av examensarbeten. 

Huvudsamarbetspartner för evenemanget Masters of Aalto är Helsingfors stad. Övriga bidragare: Antalis, DMP, Elisa, Experq, Hjelt Foundation, Martela, RGB, Slakthuset, Teknos, Unigrafia, Viinitie

Masters of Aalto 8–26.5.2013, Kronmagasinen, Tavastvägen 39, Helsingfors. Utställningen är öppen vardagar kl. 12–20 och veckoslut kl. 12–18. Fritt inträde.

Mer information:

Karta, loggor och bildgalleri (examensarbeten och utrymmet):

www: moa.aalto.fi

Producent Katri Winqvist
katri.winqvist@aalto.fi
tfn 050 591 4314

Aalto-universitetets webbplats förnyas under 2013. Utöver Aalto-universitetets huvudwebbplats (aalto.fi) förnyas sajterna för universitetets sex högskolor.

Konceptet och planeringen av den visuella imagen för aalto.fi-webbplatsen inleddes vid årsskiftet, och nu har vi nått produktionsstadiet. Publiceringen av den omfattande webbplatsen görs stegvis. Först publiceras den förnyade startsidan och navigeringen i maj och efter detta går man under våren, sommaren och hösten vidare ett avsnitt i sänder.

Aalto-universitetets webbplats är riktad till utomstående intressegrupper. Den största enskilda användargruppen är potentiella studerande, men viktiga intressegrupper är också den akademiska världen, alumnerna samt den såkallade stora allmänheten som är intresserad av vetenskap, forskning och konstnärlig verksamhet. Webbplatsen (aalto.fi och högskolornas sajter sammanlagt) har månatligen cirka 570 000 besök.

Aaltos nuvarande sajter har prisats för att de är uppdaterade och pålitliga, men enligt användartest och feedback finns det rum för förbättring i synnerhet när det gäller hur information kan hittas och hur logiska sajterna är. Sålunda är syftet att förbättra sajternas användbarhet och att förnya deras image.

De största förändringarna gäller webbplatsens visuella image och användargränssnitt. I innehållet görs ändringar med lätt hand, eftersom innehållsstrukturen och innehållet har utvecklats redan i fjol. De nya sidorna är också responsiva, dvs. de anpassar sig också för mobila apparater. TBWA/Helsinki har planerat konceptet och den nya imagen och för det tekniska genomförandet svarar Nemein Oy.

Mer information:

Juha Stjärnstedt, Manager, Digital Media
juha.stjarnstedt@aalto.fi

I år sökte sammanlagt 1819 personer med intresse för den konstindustriella branschen studieplats vid Aalto-universitetets högskola för konst, design och arkitektur. Av de sökande antogs 114 personer eller 6,3 procent till konstkandidatexamen. Flest ansökningar fick utbildningsprogrammen för filmkonst, bildkonstfostran och grafisk design. År 2012 var antalet sökande 1831.

Till utbildningarna som leder till konstmagisterexamen sökte 1137 personer och av dem antogs sammanlagt 186 nya studerande i april 2013.  Sammanlagt 25 nya studerande blev antagna till magisterprogrammen för arkitektur och landskapsarkitektur inom det tekniskt-vetenskapliga utbildningsområdet. Jämfört med 2012 steg antalet sökande till magisterprogrammen med nio procent. De som ansökte till magisternivå kom från sammanlagt 73 länder. Utöver ansökningarna från Finland kom det flest ansökningar från Kina, Indien, Iran och Ryssland.

De tre mest populära magisterprogrammen enligt antalet sökande var industridesign, det engelskspråkiga Master’s Degree Programme in New Media och grafisk design.

Mer information:
Planerare Inka Valkeapää, ansökningsservice, Aalto-universitetets högskola för konst, design och arkitektur 050 595 0876, inka.valkeapaa@aalto.fi

Ansökningsservice, Aalto-universitetets högskola för konst, design och arkitektur 050 314 1555, hakuinfo-arts@aalto.fi

Resultaten för och statistik om kandidaturvalet till det konstindustriella området vid Aalto-universitetet (studies.aalto.fi)

Resultaten för och statistik om magisterurvalet till det konstindustriella området vid Aalto-universitetet (studies.aalto.fi)

Dekanens uppgift vid Aalto-universitetet är att leda högskolans verksamhet inom ramen för universitetets riktlinjer och att som medlem av ledningsgruppen delta i universitetets långsiktiga utvecklingsarbete.

Risto Nieminen är professor för institutionen för teknisk fysik vid Högskolan för teknikvetenskaper, Distinguished Professor. Han leder spetsenheten för beräkningsmässig nanovetenskap(COMP) och den nationella forskarskolan i materialfysik, National Graduate School in Materials Physics.

− Jag är glad över att vi som dekanus för Högskolan för teknikvetenskaper fått en ansedd toppexpert i sin egen bransch som har rötter vid Aalto-universitetet, en gedigen akademisk bakgrund och utomordentliga internationella nätverk, säger rektor Tuula Teeri.

Gary Marquis arbetar för närvarande som professor i hållfasthetslära vid institutionen för tillämpad mekanik. Ha har verkat aktivt i forskarsamhällena både internationellt och i Finland. Han flyttade till Finland 1988 efter att dessförinnan ha arbetat som forskare vid Schlesiens tekniska universitet i Polen. Marquis arbetade som professor i stålkonstruktion vid Villmanstrands tekniska universitet innan han blev blev professor i hållfasthetslära vid Tekniska högskolan 2008.

‒ Gary Marquis är en ansedd professor med en mångsidig och internationell karriär. Jag ser med entusiasm fram mot vårt samarbete och önskar honom varmt välkommen till ledningsgruppen för Aalto-universitetet, säger Teeri.

De nya studerande som börjar i de tekniska högskolorna hösten 2013 börjar samtidigt på nya kandidatprogram. Tekniska högskolan har totalt fyra kandidatprogram som i ansökningsskedet fördelar sig på 11 ansökningsmål inom teknikbranschen. Dessutom har Högskolan för konst, design och arkitektur ett utbildningsprogram för kandidat inom arkitektur. Vid planeringen av de nya kandidatprogrammen har man velat erbjuda studerandena större helheter inom vilka man kan göra olika val. På så sätt kan en studerande enligt Aalto-universitetets grundidé välja även tvärsektoriella studiehelheter från olika branscher som en del i sin examen.

Vid ansökningen till magistersstudier som avslutades i våras lämnades 1 807 ansökningar från 83 olika länder till Aalto-universitetets tekniska högskolor. 1 541 behöriga sökande gick vidare till akademisk bedömning, och av dem antogs 578 till programmen vid högskolorna för ingenjörsvetenskaper, kemisk teknik, teknikvetenskaper, elektroteknik samt till arkitekturprogrammet vid Högskolan för konst, design och arkitektur.

Maskin- och byggnadsteknik populäraste ansökningsmålet vid Högskolan för ingenjörsvetenskaper

Vid den gemensamma antagningen och de separata antagningarna sökte totalt 747 förstahandssökande till DIA-utbildningen vid Högskolan för ingenjörsvetenskaper. Sammanlagt antogs 323 nya studerande i första skedet av antagningen. Av högskolans tre nya ansökningsmål var maskin- och byggnadsteknik populärast och lockade 386 förstahandssökande. 211 sökte till energi- och miljöteknik och 150 till ansökningsmålet den byggda miljön. Poänggränserna blev högst för ansökningsmålet energi- och miljöteknik. Antalet kvinnor som börjar i högskolan är högst på programmet den byggda miljön (38 %).

Högskolan för kemiteknik intresserar män och kvinnor jämlikt

Vid den gemensamma antagningen och de separata antagningarna sökte totalt 324 förstahandssökande till DIA-utbildningen vid Högskolan för kemiteknik. 148 sökande fick en studieplats. Som ett resultat av kandidatreformen har högskolan ett kandidatprogram, programmet för kemi-, bio och materialteknik. Högskolan för kemiteknik har den jämnaste könsfördelningen av de tekniska högskolorna: 47 procent av de antagna är kvinnor.

Datateknik och produktionsekonomi intresserar mest i Högskolan för teknikvetenskaper

Vid den gemensamma antagningen, vid det elektroniska urvalssystemet och vid de separata antagningarna sökte totalt 1 411 förstahandssökande till DIA-utbildningen vid Högskolan för teknikvetenskaper. Totalt 275 sökande fick en studieplats. De populäraste ansökningsmålen vid högskolan var produktionsekonomi (404 sökande) och datateknik (397 sökande). Liksom i fjol blev poänggränserna högst på ansökningsmålen produktionsekonomi och teknisk fysik och matematik inom de tekniska högskolorna.

Bioinformationsteknologi lockar till Högskolan för elektroteknik

Vid den gemensamma antagningen och de separata antagningarna sökte totalt 815 förstahandssökande till DIA-utbildningen vid Högskolan för elektroteknik. Totalt 302 sökande lyckades få studieplats. Flest sökande fick ansökningsmålen bioinformationsteknologi (406 sökande) och elektronik och elektroteknik (285). Poänggränsen för bioinformationsteknologin blev den tredje högsta av alla ansökningsmål i de tekniska högskolorna.

Studerande inom arkitektur och landskapsarkitektur till Högskolan för konst, design och arkitektur

Studerande inom arkitektur och landskapsarkitektur valdes nu för andra gången till Högskolan för konst, design och arkitektur. I år sökte 532 förstahandssökande till studier i arkitektur och landskapsarkitektur via den gemensamma antagningen till DIA-utbildning. 59 sökande fick en studieplats för studier inom arkitektur.

Mer information:

Aalto-universitetet, ansökningsservice, Milla Vaisto-Oinonen, t. 050 362 8880

Fortsatt hård konkurrens till Handelshögskolan - 9,2 procent fick studieplats.

Vid universitetsansökan våren 2013 antogs totalt 1 595 studerande till Aalto-universitetet. Av de nya studerandena börjar 330 i Högskolan för ingenjörsvetenskaper, 368 i Handelshögskolans enheter i Helsingfors och S:t Michels, 149 i Högskolan för kemiteknik, 276 i Högskolan för teknikvetenskaper, 302 i Högskolan för elektroteknik och 170 i Högskolan för konst, design och arkitektur. Resultaten för Handelshögskolans publicerades i dag.

Sammanlagt 11 583 sökte i vårens universitetsansökan till alla enheter vid Aalto-universitetet, och 13,8 procent av dem fick en studieplats.

Resultaten från universitetsansökan till teknisk-vetenskapliga området publicerades 2.7.2013 och resultaten för ekonomiska 5.7.2013. Resultaten för konstindustriella området publicerades 20.6.2013.

Dessutom fick totalt 929 sökande en studieplats vid ansökningen till magisterprogrammen tidigare på våren. Sammanlagt 3 440 sökte till magisterprogrammen vid Aalto-universitetet. Resultaten från antagningen publicerades 26.4.2013.

Fortsatt hård konkurrens till Handelshögskolan

Handelshögskolan vid Aalto-universitetets campus i Tölö hade totalt 3 012 sökande via antagningskanalerna till den grundläggande nivån. Antalet sökande till det ekonomiska utbildningsområdet sjönk något jämfört med 2012 (år 2012: 3468 sökande; 311 antagna studerande ). Den största orsaken till detta är att antalet utländska sökande sjunkit, eftersom enheten i Helsingfors inte längre erbjuder kandidatutbildning på engelska.

Av de sökande antogs 278 för studier för högre högskoleexamen i ekonomi. För första gången erbjöds det studieplatser till de bästa i den riksomfattande Ekonomiguru-tävlingen. Alla tre som fick erbjudandet tog tillfället i akt, och en av dem börjar studera i år.

Av 957 sökande antogs 90 personer till Handelshögskolans enhet i S:t Michels för att studera på programmet Bachelor of Science in Economics and Business Administration på engelska. Vid antagningen till magisternivån tidigare på våren antogs 165 sökande till Handelshögskolan för att avlägga ekonomie magisterexamen. 496 sökande tävlade om platserna.

Studenturvals resultat:
http://www.aalto.fi/sv/studies/admission_results/

Tidigare:

Högskolorna för teknik vid Aalto-universitetet fick 1108 nya studerande – de sökande fann de nya kandidatprogrammen

Resultaten av kandidaturvalet till vid Högskolan för konst, design och arkitektur har offentliggjorts

De första som anländer till campus är de nya studerandena vid Högskolan för konst, design och arkitektur. De anträdde sin studiebana på måndag i Arabia. Orienteringsveckan för studerande i ekonomi och teknik startar i början av september.

Inskriptionen med Aalto-party efterfesten firas tisdagen den 3 september (läs mer i evenemangskalender)

I år valdes 1595 nya studerande till Aalto-universitetet. Av totalt 11 583 sökande fick 13,8 % studieplats.

Av de nya studerandena börjar 330 i Högskolan för ingenjörsvetenskaper, 368 i Handelshögskolans enheter i Helsingfors och S:t Michels, 149 i Högskolan för kemiteknik, 276 i Högskolan för teknikvetenskaper, 302 i Högskolan för elektroteknik och 170 i Högskolan för konst, design och arkitektur.

Under orienteringsveckan bekantar sig studerandena med innehållet i sitt utbildningsprogram, personalen, det praktiska i studerandens vardag och stödtjänsterna. Dessutom sätter de sig in i olika informationssystem och campus och dess omgivning. Framförallt har den studerande en chans att träffa andra som inlett studierna. De får hjälp förutom av personalen också av tutorer eller storasyskon.

Aalto First Year Experience erbjuder upplevelser och fakta

Aalto First Year Experience (AFYE) är Aalto-universitetets helhet som hälsar alla nya studerande välkomna till universitetet. AFYE öppnar ett fönster till de olika möjligheterna som Aalto erbjuder utan att haka upp sig på gränserna mellan de olika vetenskapsgrenarna.

Aalto First Year Experience berör allt som gäller den nya studerandens mottagande som en del av Aalto-gemenskapen under det första studieåret. Högskolornas orienterings- och tutorverksamhet är en del av AFYE. Dessutom arrangerar Aalto First Year Experience olika evenemang under det första studieåret: exkursioner, alumnipresentationer, workshops med studiepsykologer, gratis spexbiljetter och AFYE-evenemang som arrangerats av gillen och ämnesföreningar. 

Ytterligare information om de evenemang som Aalto First Year Experience erbjuder finns i Into-studentportalens evenemangskalender, som också presenterar andra evenemang som intresserar studerande vid Aalto.

På programmet stod en dialog mellan rektor Tuula Teeri och ordföranden för Aalto-universitetets studentkår Piia Kuosmanen. Statsmaktens hälsning framfördes av statssekreterare Olli-Pekka Heinonen.

Aalto-presentationen hölls av den färska Aalto-professorn Erkki Oja från Högskolan för teknikvetenskaper. Till Aalto-professor utses mycket meriterade universitetsprofessorer. Oja hör inom maskininlärning och dataanalys till de mest refererade forskarna i världen.

Under inskriptionen delades därtill priset Årets Aalto-initiativ ut. Priset ges som en erkänsla för ett betydande initiativ eller en betydande aktivitet inom universitetet. Aalto University Executive Education (Aalto EE), belönades med Årets Aalto-initiativ för att ha nått ställningen som Nordens ledande aktör inom ledarskapsutbildning. I prismotiveringen betonades att ökningen av verksamhetens omfattning med 50 procent på några år på den mycket konkurrensutsatta internationella marknaden har krävt intensivt, målmedvetet arbete som har gett gott resultat.

Framgång kräver toppforskare och investeringar

Rektor Tuula Teeri utmanade i sitt tal de finländska politikerna och partierna att göra utbildning och forskning till ett valtema i riksdagsvalet 2015.

−Det påstås att val inte kan vinnas med forsknings- och utbildningsfrågor. Eftersom vi nu eftersträvar att bli världens mest kompetenta folk, vill jag utmana de finländska partierna: Vem är djärv nog att välja ett valtema som fokuserar på att stärka förutsättningarna för utbildning och forskning?

Teeri betonade att universitetets verksamhet bygger på internationell konkurrens. Om Finland ska nå framgång krävs toppforskare. – Följden av utebliven framgång i konkurrensen leder över tid till att inte heller den finländska industrin har tillgång till användbar forskningskunskap, säger Teeri.

Toppforskning kräver också en satsning på utrustning och utrymmen. – I Finland tar universitetens statsfinansiering inte ännu i tillräckligt hög grad hänsyn till tekniken, och å andra sidan behovet av experimentell infrastruktur inklusive särskilda utrymmen inom de kreativa branscherna. Detta gäller inte endast för forskning och konstnärligt arbete utan även för utbildning, konstaterade Teeri.

Enligt Teeri kan intresset för startup-företagande som finns hos Aalto-universitetets studerande mycket väl vara nyckeln till ett ökat antal små och medelstora företag i framtiden. – Finland är i full färd med att bli Nordeuropas intressantaste startup-ekosystem. Det här är ett bra exempel på att resultat kan uppnås även inom en synnerligen kort tidsperiod genom att uppmuntra och ha tilltro till studenterna.

I en ny verksamhetsmiljö tävlar universiteteten med kvalitet

Ordförande för Aalto-universitetets studentkår Piia Kuosmanen uppmuntrade till en djärv undervisning av hög kvalitet. – Den tiden är förbi då universitetsundervisningen gick ut på att hälla kunskap i huvudet på studenterna. I Kina utexamineras sex miljoner magistrar per år. I vår åldersgrupp finns färre än 60 000 personer. Vi måste tävla med kvalitet.

Enligt Kuosmanen borde universitetet i stället för att producera vanliga magistrar i långa banor utexaminera unga, ansvarsfulla och ambitiösa vuxna med bra självkännedom, som är redo att ta itu med framtidens utmaningar. – Jag tror att om någon klarar av det här så är det Aalto-universitetet.

Statssekreterare Olli-Pekka Heinonen lyfte i sitt framförande fram universitetens förändrade roll nu när de historiska institutionerna demonteras.  Enligt Heinonen har universiteten förutom genom sin undervisning och forskning också som arbetsgemenskap stor inverkan på vilken slags arbets- och ledarskapskultur samhällets bästa krafter växer in i.

 – Jag har själv bjudit alla ministeriers kanslichefer på besök till Aalto-universitetet och sett vilken inspirerande effekt också ett kort besök haft på dem. Jag tror att det är precis här vi finländare kan hitta nycklarna till hur vi i en ny verksamhetsmiljö kan, förutom att se chanserna, också ta dem.

Dialogen mellan Tuula Teeri och Piia Kuosmanen (pdf)
Statsmaktens hälsning, statssekreterare Olli-Pekka Heinonen (pdf)

Mer information:
Kommunikationen vid Aalto-universitetet, tfn  050 590 7207, viestinta@aalto.fi

Orsakar det till exempel mer skada på miljön att tillverka en lampa än att använda den hemma?

Dessa frågor har diplomingenjör Leena Tähkämö rett ut i sin doktorsavhandling som granskas vid Aalto-universitetet. Det visade sig att de största miljöeffekterna av en ljuskälla orsakas av den energiförbrukning som går åt när den används. Därför är den mest energieffektiva ljuskällan det bästa alternativet för miljön. Ju mer ljus en lampa eller armatur producerar i förhållande till den energi den förbrukar desto mer energieffektiv är den.

Glödlamporna har försvunnit från marknaden till följd av ett EU-direktiv och samma sak kommer att hända med de kvicksilverlampor som används i utebelysning. Det finns många åsikter om belysning och förändringar inom området möts ofta av negativa reaktioner.

Ljuskällans hela livscykel granskad

Enligt Leena Tähkämö är det ut miljösynpunkt befogat att glöd- och kvicksilverlamporna tas bort från marknaden, men många har tvivlat på att exempelvis de led-lampor som ersatt dem är ekologiska. I sin doktorsavhandling granskade hon därför ljuskällornas hela livscykel och beräknade miljöeffekterna i olika skeden av livscykeln.

Till en ljuskällas livscykel hör förutom användning och tillverkning också till exempel anskaffning och transport av råvaror, distribution av den färdiga produkten och återvinning. Doktorsavhandlingen presenterar fyra fallstudier om olika belysningsapplikationers och ljuskällors livscykel.

Tähkämö räknade ut miljöeffekterna hos ljuskällor som används i både inomhus- och utomhusbelysning. I utvärderingen ingick olika ljuskällor, såsom glödlampor, energisparlampor, led-lampor och lysrörslampor.

– Alla skeden i livscykeln hade betydelse, men mycket mindre än energiförbrukningen under den tid då ljuskällan används.

Belysningen har stor betydelse för miljön

Belysningen är en väsentlig del i människors liv, men den står för ungefär en femtedel av energiförbrukningen i världen.

– Det är inte småpotatis. Det är motiverat att byta ut ljuskällorna mot mer energieffektiva alternativ.

Enligt Tähkämö är led ofta den mest energieffektiva ljuskällan, men så är ändå inte alltid fallet.

– För helheten är det allra mest miljövänliga alternativet en lampa som jämfört med andra förbrukar minst energi i förhållande till det ljusflöde den producerar.

Doktorsavhandling (pdf)

Mer information:

Leena Tähkämö
tfn. 050 316 0993
leena.tahkamo@aalto.fi
Högskolan för elektroteknik

Undervisningen kommer delvis att ske på engelska. Även om biämnet på 25 sp kan bestå av Aaltonaut-kurser tillåts också flexibilitet i studieplaneringen och kursalternativ som kompletterar utbudet. Aaltonaut-biämnet kan utvidgas och Aaltonaut-studenter erbjuds att integrera språk- och kommunikationsstudier, praktik, utbytesstudier och ett tvärvetenskapligt kandidatarbetsseminarium (till och med 50 sp). 

Genomförandet av Aaltonaut-kurserna baserar sig på undersökande och problemcentrerad inlärning och grupparbeten i tvärvetenskapliga grupper. Målet är att komplettera den akademiska studiehandledningen med arbetslivsmentorverksamhet. Studerande som avlagt biämnet behärskar i tillämpliga delar grunderna inom produktutveckling, affärsverksamhet och vetenskaplig forskning. Biämnets allmänna förberedande mål är att stärka entreprenörsattityden och finslipa teamwork- och kommunikationsförmågan. Egenskaper en Aaltonaut önskas besitta är nyfikenhet, mod, initiativförmåga och förmåga att lägga manken till.

Vi tror att Aaltonaut-biämnet gör en kandidatexamen mer attraktiv i konkurrensen om en plats på magisterstudier och i arbetslivet. Studerande som antagits till kandidatstudier vid Aalto-universitetet i maskinbyggnadsteknik, industridesign och ekonomi under hösten 2013 (eller tidigare) kommer att bjudas in till Aaltonaut. Biämnet startar under den senare perioden av hösten 2013 med en inbjudan till ungefär 30 studerande.

Om du vill ha mer information kontaktar du professor Kalevi Ekman (kalevi.ekman@aalto.fi), ansvarig lärare Elina Kähkönen (elina.kahkonen@aalto.fi), utvecklingsexpert Maria Clavert (maria.clavert@aalto.fi) eller går till http://aaltonaut.aalto.fi.