Målsättningen är att utveckla en teoretisk modell som kan användas för att koppla ihop isförhållandena med den isbelastning som ett fartyg utsätts för.
̶̶ Man känner till isbelastningens inverkan på konstruktioner, men man har inte tidigare samtidigt noggrant uppmätt isbelastningen och isens tjocklek. Nu mäter vi samtidigt isbelastningen och isens tjocklek under viss tid med exakta metoder. På detta vis kan vi undersöka hur isens tjocklek inverkar på isbelastningen, berättar Mikko Suominen .
Kameror fotograferar isen
På fartygsskrovet har man i forskningssyfte monterat flexibla remsor. De mäter förändringar på fartygsskrovet, av vilka det är möjligt att fastställa storleken på isbelastningen på skrovet.
Dessutom har två stereokameror monterats på skrovet, som fotograferar isbitar som vänds mot fartygets för samt fastställer isens tjocklek. Kamerorna är noga skyddade med ett stålfodral och med isoleringsmaterial som skyddar mot köld.
̶ Kamerorna är kopplade till varandra, och skapar således en tredimensionell bild av isen, preciserar Jakke Kulovesi, som är ansvarig för kamerornas mätsystem och programmering i anslutning till detta.
̶ Vi kommer även att samla in prover av isfältet där fartyget är verksamt och mäta isens mekaniska egenskaper. Dessutom gör vi visuella observationer av isförhållandena, lägger Suominen till.
Resan tar månader
De forskningsresande från Aalto-universitet kommer att stanna på fartyget SA Agulhas II i nästan tre månader. Fartyget är byggt för Sydafrika i Finland, på varvet i Raumo.
Enligt planerna ska fartyget ta i hamn i utkanterna av Antarktis den 22 december. Då packar man upp fartygets last och gör ett besättningsbyte på Antarktis forskningsstation.
Suominen och Kulovesi fortsätter i fartygets besättning till två öar i närområdet, men stannar ändå inte kvar på dem, eftersom forskningen bedrivs under fartygsresan.
Den ett par veckor långa resan tillbaka till Kapstaden inleds i början av februari. Enligt utsikterna är forskarna tillbaka i Finland först 24.2.2013.
Vid Aalto-universitetet leds forskningen av professor Pentti Kujala vid Högskolan för ingenjörsvetenskaper.
Mer information:
Mikko Suominen
mikko.suominen@aalto.fi
Jakke Kulovesi
jakke.kulovesi@aalto.fi
Pentti Kujala
pentti.kujala@aalto.fi
tel. 0400 878 145